Dagens danska språkövning

Vi lyssnade lite på födelsedagsskivan med Niels Hausgaard på kalaset häromdagen. Av alla de hjältemodiga saker han gjort är jag nog mest imponerad av att han ätit remouladsås när han bytt blöja. Men att ha sett hela tour de france utan att tråkas ihjäl, läst en bok om Uffe Ellemans idér och druckit kaffe i bilen utan att spilla är inte så dåligt det heller.

En liten språkövning på danska bjuder jag så gärna på:



När jag letade efter klippet på youtube hittade jag även Først en halv time på den ene side och förundrades över hur mycket mer nordjyska han sjöng på då. Och sjuttiotalslåtars fantastiska blåstruddilutter så där i slutet.

Avskedsansökan

Idag har jag lämnat in mitt livs första avskedsansökan.

Det är ju en dröm jag haft länge men jag hade nog tänkt mig att göra det på ett lite annat sätt i mina drömmar. Lite mer bitchigt. Lite mer "här har du, surkärring, nu är jag trött på er". Lite mer överraskning.

Nu blev det inte så. Först ville min nya arbetsgivare ta referenser från min nuvarande chef och då var jag tvungen att erkänna att jag kanske hade ett annat jobb på gång. Sedan tänkte jag ta tjänstledigt under provanställningstiden, vilket gjorde att jag var jag tvungen att vara lite snäll trots allt. Efter många dagars grubblande sa min chef nej till tjänstledighet och då kändes det lite fel och sent att ta fram bitchigheten....

Men nästa gång jag säger upp mig så kanske. Eller så är den bitchiga Lina inte riktigt jag i verkligheten utan bara i mina drömmar.

Mina varor

Jag har Kick (aka Käck) bland mina varor på Ica den här månaden.

Undrar hur det gick till?

Gårdagens nostalgi

Gårdagens nostalgi var att berätta om vattenkaraffen som fanns i alla tågvagnar när jag var liten. Jag kan inte minnas att jag någonsin såg någon som tog sig ett glas vatten ur karafferna. Kanske var det därför de bytte ut karafferna mot Ett glas vatten i tetrapak. Jag tror inte att det hade något att göra med att de bytte toaletterna till sådana man får spola även när de står på station.

Kanske var det i samband med bytet från glaskaraff till tetrapak som de tog bort skylten att man inte fick kasta ut föremål som kunde vålla brand eller annan skada (som glas ju kan göra)? Vad vet jag.

Vissa dagar...

... får men erbjudande om ett annat jobb och firar det med att gå ut och äta!

Fler dagar av den sorten, tack!

Andra dagar ska vi inte tala om

Vissa dagar bär, man lyfter
svävar omkring med sin lycka
Färgerna vilar lättjefullt på sina föremål
Ljuden skojar vänligt med öronen
Fötterna är varma, huvudet svalt
(---)
Andra dagar,

andra dagar ska vi inte tala om.

Om härliga dagar av: Tommy Olofsson

Idag var det en av de där andra dagarna.

Fick gå till jobbet med våt strumpa eftersom jag trampade i lite vatten på badrumsgolvet precis innan jag skulle gå till tåget och fick med mig strumplådans sämsta par strumpor som ombyte.
Minuten efter gick den lilla metallbiten man drar i på dragkedjan av när jag tog på mig stövlarna och jag skadade min tumme (och fick laga stöveln med ett gem).
Ägnade förmiddagen åt tålamodsprövande hemsidesarbete som medlare mellan kulturfalangen och turismfalangen varav ingen tyckte att deras verksamhet passar under rubriken "uppleva och göra".
Ägnade eftermiddagen åt att försöka ignorera en 60+dams nästan beundransvärda negativa energiutstrålning som sabbade stämningen på mötet och sög musten ur oss.

Men lunchen var fantastiskt trevlig och semmelfikat med lite skvaller och möjlighet att kräka av sig lite lyfte dagen.

Jag hoppas att det är en av de där vissa dagarna imorgon och att mitt tålamod inte tryter än på ett tag...

Lite danska

Solsortefløjt - visst är det ett vackert ord?

Och ett vackert ljud också för den delen, koltrastsång.

Jajustdet-upplevelser

När jag bestämde mig för att hänga på crawlkursen för några år sedan fick jag en jajustdet-upplevelse när jag stoppade ner huvudet under vattnet. Jag tycker ju inte om att ha huvudet under vattnet och det är kanske en anledning till att jag inte lärt mig crawla. Jag gick kursen i alla fall, fick mycket motion och vet hur man ska andas i teorin. Jag vet också att jag kan hålla andan i 12 1/2 meter.

När jag började spela kontrabas förra veckan fick jag också en jajustdet-upplevelse men av ett annat slag. När jag började spela insåg jag att jag saknat det där spelandet. Ibland får jag för mig att jag inte är det minsta musikalisk och att jag bara ville ha ett snyggt instrument hemma när jag sa "jag vill spela kontrabas". Men det visade sig att det inte var så. De gamla takterna satt i och det är jätteroligt att spela. Just nu saknar jag bara mitt notställ, jag inser att akvariet inte är den bästa lösningen...

Och för alla oroliga kan jag nu meddela att Spanien finns med på repertoaren.

Sommar på Gripsholm

När gjorde du din Gripsholm?

En mycket vanlig fråga i museisvängen. ALLA har gjort Gripsholm eller något annat slott någon sommar. Några har till och med gjort en slottsturné. Man kan fetglömma museijobb om man inte gjort något slott någon sommar.

Det är alltså dags att söka jobbet som Museilärare. De två gånger jag sökt har jag blivit kallad till intervju. Det tycker jag är en merit, trots allt. Men ingen av gångerna har jag lyckats övertyga intervjuarna att det kommer att bli en dansk turistinvasion just den sommaren. Kanske var jag inte tillräckligt övertygad själv.

Det var ganska trevligt att vara på intervju på Nationalmuseum, trots min bristande förmåga att övertyga. Efteråt kan man gå en sväng på Svenskt tenn, det hör liksom till när man är i faggorna. Och gå i Gamla stan, vinka på kungafamiljen och strosa.

Men varje år känner jag någonstans långt där inne att det hade varit ganska skoj att tillbringa en sommar på slottet. Snacka om porträtt, arkitektur och gamla kungar. Jag blir lite sugen på att söka. I år blir det kanske en dansk turistinvasion?

Vinterväder

Jag är hemskt hemskt ledsen att behöva tala om det. Jag tycker att det här vädret är alldeles alldeles underbart!

Jag vet att jag är ensammast i världen om den åsikten. Jag vet att det gör att jag kommer hem väldigt mycket senare och på konstiga vägar. Jag vet att det är halt. Jag vet att man måste ha en massa kläder på sig (men det måste man "vanlig" skånsk vinter också bara det att man dessutom måste ha regnkläder). Jag vet.

Men nederbörden hade kommit även om det var plusgrader fast i form av regn. Det hade varit mycket tråkigare. Och det blir inte vår tidigare för att det inte är snö, det är bara mycket vackrare tills den kommer.

Bilden är tillägnad A-C - de finns där, under snön...

Nu sner det

På kassettbandet med danska barnvisor fanns en sång som nästan alltid slår in. Den handlar om att när det snöar så är man alltid förkyld och får stanna inne och när man väl är frisk nog att gå ut så är det töväder igen. Här kommer texten in alles:

Nu sner det, nu sner det
jeg ligger her og ser det
hver eneste gang jeg har en streg
og næse på
så sner det

De andre, de andre
med støvler på og vanter
de løber nu og slås med sne
jeg ligger her og venter

Jeg får hostesaft og honningmælk
men jeg vil hel're ud på kælk
de voksne si'r
i mor'n min ven
men jeg går ikke med på den

Så tør det, så tør det
i mor'n begynder sølet
og jeg må ikk' engang komme ud
fordi jeg er forkølet

Idag hade Fisen de textsnuttar vi brukar sjunga som statusrad på fejjan. Den satte sig på hjärnan direkt och eftersom jag inte kom ihåg hela texten googlade jag. Då visar det sig att vi bara sjungit en väldigt kort och sammanfattande bit av texten nämligen de två första raderna och de två sista. Men, men, det är ju trots allt det som allting handlar om...

Eftersom min webbläsare på jobbet alltid vill översätta allting till mig ville den även översätta den här sidan från danska. Okejdå, tänkte jag eftersom det alltid är skoj med googleöversättningar. Den första versen blev dock lite väl allvarlig...

Nu gör det, nu gör det
Jag ligger här och ser det
varje gång jag har en stroke
och näsa på
det gör det

... och obegriplig. Nu gör det?

Hobbe

Igår kväll gick Hobbe bort och lämnade ett stort luddigt tomrum efter sig i min värld.

Han var min första katt. Jag och Hobbe flyttade hem till mina föräldrar när mitt dåvarande samboförhållande tog slut (14 år sedan) och han stannade kvar hemmahemma när jag flyttade till Lund för att plugga. De gånger han var och hälsade på i mitt korridorsrum tillbringade han den mesta tiden på min minimala toalett. Han blev mer och mer föräldrarnas katt med tilltalsnamnet Fedesen och han var bara min när han gjort någonting han inte fick.

Han har alltid varit en bra kramkompis när man var ledsen, kunde trösta genom att klappa en på kinden. Pälsen var väldigt mjuk, hans mamma var perser. Han var den ende som höll med Fisen när både föräldrarna, syskonen och hela världen var emot henne.

16 år och tre månader är visserligen ganska gammalt för en katt men det gör inte mindre ont för det.

Hobbe - the movie
är kanske inte den mest aktionspäckade film man kan tänka sig.
Handlingen är mer "om jag ligger alldeles stilla kanske hon slutar snart..."

Lista

Jag hittade en lista hos på på andra sidan gränsen som jag fyller i. I väntan på ork och lust att skriva ett inlägg...

Hur mycket pengar har du på din mobil? Inga alls eller oändligt, hur man nu ser det när man har abonnemang...

Har du fått en kyss den närmsta veckan? Jaa. Många.

Vem tillbringade du minst två timmar med idag? Hobbe, Robban.

Hur lång är du? 169 cm

Vilken är den senaste filmen du sett? Avatar

Skriv hela ditt senaste sms i inkorgen: ”Tur att du stannade en stund för pappa kommer hem sent”

Föredrar du att ringa eller skicka sms? Det beror på vem det är till.

Är dina föräldrar gifta eller skilda? Skilda

När såg du senast din mamma? I söndags

Icke godkänt i något ämne? Nej, inte i något ämne men uppkörning.

MVG i något? Nix, vi hade siffor ;-)

När vaknade du idag? Tjugo minuter över fem.

Vilken plats föredrar du minst? I baksätet när svärfar kör.

Var tror du att du befinner dig om tio år? Tisdagskväll i januari 2020, tja, hemma.

Hur stor är din säng? Lagom.

Vad sover du i? Jag är ju lite spökrädd...

Hur många kuddar har du i sängen? En. Två om jag är förkyld.

Var har du bott/bor? Vänersborg, Billesholm, Lund, Umeå, Landskrona, Helsingborg, Mörarp

Tycker du om kinamat? Jepp

Tycker du om kaffe? Oh, ja!

Vad dricker du helst till frukost? Juice

Kan du spela poker? Ja.

Känner du någon med samma födelsedatum som dig? Inte samma på året, men jag har samma födelsedag som min mellanstadiefröken.

Vill du ha barn? Ja

Kan du några andra språk än svenska? Danska, engelska, franska och en och annan lösryckt fras på ryska

Har du någonsin åkt ambulans? Nej, tack och lov

Föredrar du havet eller en bassäng? Havet

Vad spenderar du helst pengar på? Böcker (eller egentligen mat och elräkning men det är ju för tråkigt...)

Äger du dyrbara smycken? Jovars.

Kan du rulla med tungan? Ja.

Vem är den roligaste människan du känner? Robban var den som fick mig att skratta senast. Zara, A-C och Malin för vardagsskrattet på jobbet.

Vad har du för ringsignal? Något jazzigt. Saknar min Att angöra en brygga som jag hade på den förra telefonen.

Har du kvar klädesplagg från då du var liten? Ja.

Kan du byta olja på bilen? Jag kan nog reda ut det om jag hade varit tvungen.

Vilken var den senaste boken du läste? Läste ut: Italienska skor, läste i: Kan du säga schibbolet?

Dansar du i bilen? Dansar?!? Nej, sjunger.

När var du i kyrkan senast? På julafton i fjol

Hur många hål har du i öronen? 2, ett i var

Har du någon piercing? Nej

Har du någon tatuering? Nix

Vad är ditt mobilnummer? 0709 börjar det med, sedan samma siffror som riktnumret jag hade när jag skaffade det, mittensiffrorna är samma som i mammas telefonnummer och slutsiffrorna är mitt födelseår. Lätt som en plätt att komma ihåg!

Vad ska du göra ikväll? Träna, äta och se på ett avsnitt av Buffy

Har du några syskon? En bror och tre halvsystrar

Vad ska du göra på sommarlovet 2010? Sommarlov? Jag är glad att jag vet vad jag ska göra på påskledigheten.

Skoj i arkivet

Jag fick besök i arkivet idag av en pappa och hans treåriga son. Pappan ville titta i gamla handlingar, treåringen tröttnade på det ganska snabbt.

Jag och min nya kompis Albin hittade på lite andra saker. Det finns ju lite av varje utanför och i arkivet och jag hittade en påse med leksaksbilar som jag försökte intressera honom med. Det gick sådär. Vi övergick till sysslor som var mycket roligare: tända och släcka lampan i arkivet (knappen sitter utanför) och kolla ficklampan, flytta på arkivhyllorna med hjälp av de stora rattarna, leka med häftapparaten och häftklammerborttagaren, sätta påsnitar (aka jungfruben) i alla hålen på internkuverten, öppna och stänga den tunga arkivdörren...

Ska jag vara helt ärlig, kunde jag inte i min vildaste fantasi föreställa mig att det kunde vara så skoj att hänga i arkivet utan att titta på arkivhandlingarna.

Dödendöden

Efter noga övervägande valde vi att inte lägga in Kommunhusmusen på In memoriansidan på Mus i fokus. Det hade varit lite i väl makabert.

Fast största anledningen till beslutet var nog att vi inte hade någon bild och möjligheten att ta någon sådan hade försvunnit ut med det organiska avfallet...

Kommunhusmusen

Idag gick musen i fällan.

För flera månader sedan hittade jag musbajs på min arbetsbänk i källaren och Bossevaktmästare satte ut två fällor med ost. Sedan dess har jag inte sett varken muslort eller mus.

Idag tittade den lilla musen fram när vaktmästarna satt och fikade i sitt källarkyffe. Den sprang över Pers sko och var så söt, så söt enligt Bosse. Boris sa att han visat den vägen till cafeterian men den gick nog vilse för när jag kom ner på eftermiddagen hittade jag den i fällan. Stirrande med sina döda ögon.

Jag erkänner att jag spelade lite på min kvinnlighet när jag bad Boris komma och ta bort den. Och jag får väl även erkänna att om jag hade varit tvungen att sanera musfällan hade jag nog slängt både mus och fälla som en enhet.

Stressande

Det finns säkert de som tycker att bensinkort är grejen. Sådan är inte jag. Jag tycker att bensinkort är något av det mest stressande som finns.

Idag körde jag hem från Borås. Jag insåg redan när jag startade att jag skulle vara tvungen att tanka på vägen. Jag körde tjänstebilen och hade kommunens bensinkort med mig, ett hos den glada björnen och ett hos den hårda snäckan (som också går att knäcka) Jag spanade efter mackar hela vägen, tänkte att jag skulle ta den första rätta mack jag såg av de två. Jag såg många mackar men på vägen mellan Borås och Varberg fanns ingen björnmack och ingen snäckmack... Lite innan påfarten till motorvägen fick jag smått panik och ringde hem till Robban. Bensinlampan började lysa under samtalet. Robban letade upp närmsta björnmack åt mig på nätet och jag fick köra en omväg för att tanka bilen.

Jag tycker det är stressande nog att bensinen kan ta slut. När lampan börjar lysa ger jag blanka f-n i bensinpriset - då tankar jag på närmsta mack. Och betalar på något annat sätt...

Luddgnat

Ägnade lördagsförmiddagen åt att sukta efter vitvaror. En hemlig hobby jag har i slutet av lönen. Surfar rundor och jämför olika modeller av tvättmaskiner och torktumlare, funderar över vilka finesser jag inte kan klara mig utan.

En av torktumlarna hade dubbla luddfilter. Vips hamnade tanken "long time ago, in a galaxy far, far away". Jag kom att tänka på raderbandet i min elektriska skrivmaskin. Jag och min bror roade oss med att läsa allt jag suddat när bandet var slut. Eftersom man suddade baklänges och ibland bara enstaka bokstäver blev det andra ord än man skrivit in. Det var så ordet luddgnat kom in i vår vokabulär. Luddgnat uppstår mellan personer som delar torktumlare när luddfiltret inte är tömt som det ska. Dubbla luddfilter - dubbelt luddgnat?

På kvällen får den late brått...

Såg annonsen för minst en månad sedan och tänkte att den här gången ska jag söka tjänsten med en gång. Det var ju en tjänst man kan söka via offentliga jobb där jag har ett färdigt cv.

Men det personliga brevet borde ändras lite...
Och så skoj är det inte att skriva personliga brev.
Sköt upp det till morgondagen.
Och till morgondagen.

Idag, dagen innan sista ansökan fick jag iväg brevet...

Aj, min arm!

Idag har jag vaccinerat mig. Uppsamlingsrace...

Är man med i uppsamlingsracet är det tydligen inte lika synd om en. Då får man skylla sig själv. Man missade chansen att klaga på ont i armen och må illa tillsammans med jämnåriga. Jag är visserligen den enda 70-talisten på min avdelning så jag hade inte fått klaga tillsammans med någon i höstas heller...

Svininfluensan har liksom kommit av sig. Det blev inget att göra en amerikansk katastroffilm om. Hjälpte massvaccinationen eller var det handhygienen som var hjälten i dramat? Det får vi aldrig veta.

Kanske kommer den igen, svininfluensan, den andra omgången. Den som är värre. Värre än det som knappt varit något? Då är det ju bra att jag är vaccinerad. Eller nå't.

Modfälld

Dagens ord är nog modfälld. Det är ett ganska fint ord tycker jag. Det beskriver dessutom ganska bra hur jag just nu känner mig. Men jag vet inte riktigt varför.

Kanske för att jag verkar vara den enda som inte tycker att det är skönt att man ska få plocka undan julen. Jag kommer att sakna adventsstjärnorna och den himmelska härskaran.

Kanske för att jag ska gå och lämna min nyckel till biblioteket imorgon. Då tar det jobbet liksom det slut på riktigt. Att bara vara låntagare ersätter inte att få vara där och jobba några gånger i veckan.

Kanske för att snön håller på att försvinna.

Reglage

Så många olika sätt man kan sätta reglagen i en bil! Jag körde tjänstebilen häromdagen och reglagen i den stämmer inte med de vi har i vår bil. Samma funktioner men vridreglage istället för på-spakenreglage, skjuta ifrån istället för att dra emot sig, backen bredvid ettan stället för neråt till höger. Jag brukar inte gå igenom alla reglage innan jag sätter mig i bilar och startar utan kommer på lite efterhand som jag behöver det. Det är kanske inte den mest trafiksäkra varianten.

Jag minns när jag körde Peugeot 404 (64 års modell) till vardags med rattväxel och väldigt konstiga reglage. Det som var svårast att komma ihåg när man bytte bil var att blinkersspaken (aka färdriktnings-visarna) satt där andra bilar har spaken till vindrutetorkaren. (Vindrutetorkaren satt som en liten knapp som var förvillande lik choken på panelen mellan sätena) Det hände ganska ofta att jag försökte blinka med vindrutetorkaren. Det funkade sådär och lät ganska mycket när det var torrt ute.

Sedelärande?

Kollegans artonårige son hade sprungit och trillat på nyårsafton. Snö, danseskor och kanske lite sprit var inblandade. Hans ena öra hade lossnat lite från sitt fäste men eftersom de inte fick tag på någon ambulans vid tolvslaget festade han vidare i stället.

I söndags när hans ömma moder fått se skadan hade de åkt in till akuten med honom (efter lite övertalning) och örat hade blivit tvättat och sytt. Idag kom han till kontoret för inspektion efter omplåstring på vårdcentralen.

Kollegan hade lite förmanande frågat om sonen lärt sig någonting av allt detta och sonens svar var "Att man ska låta bli att springa".

Söndagsbokstav

Så här årets första söndag är det ju läge att öva på den gamla ramsan

Alla De Dagar Gud Böd Eder
Gå Christeligen Fram Att Dem Fullända

och konstatera att årets söndagsbokstav är C.

För er som har glömt allt om söndagsbokstäver citerar jag Lille Jätten: "Med Bokstaven för söndag, eller söndagsbokstaven avses den bokstav som tillkommer årets första söndag, när man betecknar årets första dag med A, den andra med B, den tredje med C osv. t.o.m. G, varefter beteckningen tas om igen. År 1943 inföll den första söndagen den 3 jan., varför söndagsbokstaven blev C. Med tillhjälp av söndagsbokstaven kunna vi räkna ut, vilken veckodag som motsvarar en viss årsdag. För söndagsbokstavens ihågkommande för den första dagen i varje månad har man följande minnesvers:" (se ovan)
Värdelöst vetande på en hög nivå...

Husmorstips

Igår köpte jag en fin klänning att ha ikväll. Bar hem den i en plastpåse och när jag skulle visa hur fin den var för R hade klänningen blivit statiskt elektrisk och satt som en ålskinn runt benen. Inte så där värst snyggt och inte särskilt bekvämt.

Vad gör man när man behöver husmorstrix? Ringer sin mamma. Jag hade tänkt mig tips som "torktumla en stund", "spreja med vatten och sköljmedel" eller "ät en halv apelsin, vira in dig i duschdraperiet och gå baklänges" Min mammas första svar var "har du letat på nätet?" Det gjorde mig lite glad på något sätt. Hennes andra tips var att ha en underkjol av bomull eller siden som inte blir statiskt.

Nu har jag följt hennes första tips utan att hitta annat än "tvätta med sköljmedel" (vilket jag inte har tid med) eller "köp mirakelsprej" (vardå?) och "låt bli att köpa kläder av material som blir statiskt" (för sent...). Testar hennes andra tips istället.

Curd

Att koka curd är lite som att spela på triss. Plötsligt händer det. Man står och rör och rör och rör tills man nästan ger upp. Och så plötsligt tjocknar krämen till. Som triss, fast vinst varje gång.

Men vad mycket man hinner tänka under den halvtimmen när det inte händer någonting utan man bara står och rör. Jag han tänka igenom mitt stundande medarbetarsamtal och nyårsaftonens meny. Det senare mycket trevligare att tänka på än det förra.

Idag gjorde jag limecurd. Det blir en lite läskigare färg på det än på lemoncurd. Fick mig osökt att tänka på bihåleinflammation. Men den blev god, trots sin färg.

Dagens tips

Om mikrofonen går sönder på din mobil* är det ingen bra idé att försöka spela in ett telesvarmeddelande typ "mikrofonen har lagt av på min telefon, jag hör dig men du hör inte mig. Ring på min fasta anslutning istället". Det blir ett väldigt tyst meddelande...

*jobbmobilen, tack och lov....

Mat och musik

Min brors statusrader består ganska ofta av vad han lagar för mat och vilken musik han lyssnar på samtidigt. Min bror gör god mat och så där rejäl och ordentlig mat. I alla fall i sina statusrader.
Linas storebror lammfärsbiffar, ris, trattkantarellsås och sallad. Fauré: Requiem

Jag tänker för det mesta att det inte är någon bra idé att härmas just på den här sortens statusrader. De hade blivit ganska tråkiga eftersom det känns som om jag alternerar mellan tre olika rätter och nästan aldrig lyssnar på någon musik. Sjunger en stump för mig själv i köket möjligtvis.

Men idag lyssnade jag för en gångs skull på ett smörigt pojkband när jag donade i köket. Jag tänkte ut en "mat och musik"-statusrad men förkastade den:

Lina blått gelegodis. Take that: Greatest Hits

Det börjar med en låspinne och slutar med en återvinningsgran

I onsdags började jag min tömning av kontor på biblioteket och dök djupt ner i min skrivbordslåda. Hurtsen med lådor ärvde jag när jag började som kultursekreterare och den innehöll redan då många bra att ha saker. Nu tänkte jag inte låta allt det gå i arv mer. Så det så. Men en enkel skrivbordstömning kan lätt flippa ut...

Jag hittade en finfin låspinne. Jag gick ut till My och meddelade att låspinnen är hittad, äntligen. My såg ut som ett levande frågetecken "Låspinne?!??" "Ja, det står att det är en låspinne på lappen..." Så kom vi till att tala om allt annat som fanns i lådan - suddihållare som fick mig att tänka på min morfar, kardborreband, skruvar, muttrar och konstiga saker som jag inte har en aning om vad man ska använda till. Alla dessa bra att ha saker fick My att tänka på Findus gran i "Pettson får julbesök", hon är ju inte barnbibliotekarie för intet.

Med hjälp av lite sidenband (som My hade i sin skrivbordslåda) tvingade vi våra fikande kollegor att pyssla ihop julgransprydnader av rör-inte-min-kompisknappar och skumgummituber, suddipennor och simborgarmärken. Jag kom på att jag hade en halv gran liggande utanför arkivet på kommunhuset (en rest sedan vi gjorde minneslådor om julen) och fick vaktmästar-Boris att ta med sig den till biblioteket på postrundan. Som stjärna använde vi en måttsats.

Vi blev mycket nöjda med resultatet som står så grön och grann vid alla de frontade klimatböckerna. Låspinnen tog jag med mig hem som ett minne från biblioteket. Så om ni behöver låna en någon gång så vet ni var den finns...

Koka kola

När jag såg det här avsnittet av Sunes jul blev jag så sugen på att koka kola. Avsnittet är fantastiskt roligt, tycker jag.



Jag lyckades lite bättre med kolakoket. Golvet ligger kvar.

Gästrumsidé

Funderar på att göra om gästrummet. Kanske såhär?

Husfunderingar...

Ibland tittar jag på hus på nätet. Det är en av mina hemliga hobbies. Vi har inga planer på att flytta men det är lite skoj att titta på hur folk bor.

Jag hittade det här på Tågaborg. Pris diskuteras, jahaja. Det är stort och fint, väl inmurat och insynsskyddat, vackra rum. Men var bor människorna? Var kryper de upp i ett hörn med en god bok? Var studsar de rundor när de lyssnar på bra, hög musik? Var gör de sina julkort?

Äter de kvällsmaten uppklädda i matsalen? Sitter de i fåtöljerna med guldarmstöd och knyter skorna? Äter de pizza framför tv:n? Eller sitter de bara i uterummet och dricker vin?

Finns det liv på Mars? Bor och lever det någon i huset på Johan Banérs gata 28?

Morgonnostalgi

- En bulle med bulle, sa killen framför mig på kondiset i Åstorp i morse.
Det var längesen, tänkte jag.

Olika slags hängare

Ja, vad ska man säga. Ibland önskar man att man hade pondusen att vara lite lagom tvär men för den skull inte ovänlig, dissa lagom genom att låtsas att man inte hör, veta att man är den som vet bäst, göra som man själv vill fastän alla andra tycker att det verkar vara en dum idé... Ja, bara vara lite egen som man kan tillåta sig att vara om man är äldre herre på 80+ (eller 90+?) och professor.

Vi andra som hängde utställningen tillsammans med Nils-Arvid försökte vara lite diplomatiska men ibland gav vi upp och dissade tillbaks trots att vi inte hade hörapparat.

Utställningen blev bra. Hemtrevlig på något vis. Jag får jobba lite på min pondus men jag misstäner att det enda jag kommer lyckas med är kanske pondusmagen och den vet jag inte om jag vill ha...

Inte bara It-chef, utan författare också

Varje år säljer biblioteket ut utgallrade böcker innan de slängs. I år var det väldigt många och bland dessa hittade jag en bok av en författare som heter likadant som It-chefen i vår kommun.

Jag luskade lite, datakillarna jag talade med trodde knappt på mig utan skrattade mest. Tanken på chefen som författare var kanske lite för udda. Då får jag väl gå direkt till källan, tänkte jag igår och gick till It-enheten för att ställa It-chefen mot väggen. Typiskt nog var han inte där men vi googlade lite och luskade vidare bland hans medarbetare och kom fram till att det var han som var författaren (eller är, har man gett ut en bok borde man vara det för evigt, eller?)

Idag var han på jobbet (jag hade sänt ut mina spioner) så jag gick med boken i högsta hugg för att få den signerad. Jovisst var det It-chefen som skrivit men han ville inte signera i en utgallrad biblioteksbok (man får ju inte skriva i biblioteksböcker, eller vika hundöron) och tyckte att det var en väldigt dålig ordning att hans bok blivit utgallrad. Han jobbade ju ändå i kommunen. Jag blev lovad en helt ny bok, signerad med något tänkvärt ord eller så.

Då kunde jag ju göra mig av med den utgallrade boken, It-chefens förslag var att tända fyr med den. Jag sa att jag tyckte att det kändes helt fel att bränna böcker. Mala den då, frågade It-chefen. Pärmarna kan bli lite kniviga att tugga igenom för malmaskinen i källaren, sa jag. Det är alltså ok att bränna eller mala boken men inte skriva i den, hmm.
Jag tog hem den och läser, i väntan på mitt signerade exemplar...

En (1) julklappsaffär

Om du skulle handla alla dina julklappar i en enda affär - vilken affär skulle det vara?

Inte för att jag känner något behov av att göra det, men det är alltid skoj att fundera lite. Jag tror att jag hade fixat julklappsinköpen i en bokhandel, särskilt om det är en bokhandel som även har lite spel. Annars hade jag valt någon affär som har lite av varje, som Åhléns.

Jag ställde frågan till min man och hoppades att han skulle säga Carl Hoff, men med tanke på vilka andra två han köper julklappar till (sin mor och far) insåg jag att det inte skulle bli hans svar... En mer trolig gissning från min sida var Clas Ohlsson. Men nej, hans svar var Statoil.

Julkalender

Jag fick en julkalender med posten. Färgglada paket. Första paketet innehöll ett litet kexchoklad och andra paketet polly. Det verkar vara en god kalender.

Det roliga var att jag tänkt samma tanke. Fast inte med paket men dock med godisinnehåll. (Det är ju inte säkert att det är godis i alla paketen bara för att det är det i de två första, jag vet det.) Vilken tur att jag kom på en annan kalenderidé...

Ett år bytte jag och Chlott paketkalendrar och båda tyckte att vi varit smarta som hittat ett kalendertips i Hemmets veckotidning. Eftersom båda var tvärsäkra på att den andre inte tittade i den tidningen kändes det som en bra kalenderidé. Originalidén var att lägga alla paketen i en korg och låta de numrerade snörena hänga ut utanför korgen. Då letade man upp numret och drog i snöret. Smart. Men vi blev lite snopna den siste november när vi bytte...

Ett förtydligande (som visat sig vara på sin plats): varken jag eller Chlott höll/håller Hemmets Journal. Jag tittade i den hemma hos min dåvarande pojkväns mamma. Bli beskylld för något sådant, huga ;•)

12 saker

Jag hoppar på Västmanländskans utmaning.

1. Vad är det bästa med julafton? Att mysa och äta gott. Kantorns imponerande fotarbete på julbönen (prästens predikan brukar däremot inte vara så bra) och solistens "Oh, helga natt" som får armhåren att resa sig. Och julklapparna.
2. Favorit julkalender? Höjdarna. Och Pelle Svanslös men det berodde kanske mer på att det var så mysigt att sitta i soffan i studentkorridorens kök och titta tillsammans med de andra sömndruckna korridårarna.
3. Brukar du titta på julkalendern varje år? Jepps. Tack och lov för svt play!
4. Brukar du baka pepparkakshus? Inte sedan jag flyttade hemifrån.
5. Firar du jul med bara familj eller även släkt? Bara med familjen på julafton. Vännerna brukar vi också umgås med på juldagen eller annandagen, när var och hur bestäms efter julottan...
6. Var firar du jul? Hemma hos föräldrarna i Helsingborg
7. Bästa julfilmen? Love actually
8. Köper du julklappar eller gör du julklappar? Både och, men jag köper en hel del böcker och det är lite jobbigt att göra själv...
9. Dekorerar du pepparkakor? Det händer.
10. Sämsta julkalendern? Jag tyckte att den om stjärnbilder var dööötråkig men jag tror egentligen bara att jag var för liten för att uppskatta den.
11. Vad önskar du dig mest i år? Ja, jag vet precis vad jag önskar mig mest ;•)
12. 3 saker på din önskelista: Nya tofflor, bra böcker och ett armbandsur. (Tips: önskeliste-etiketten till höger...)

Jag utmanar alla som känner sig utmanade.

Morgonljud

Idag väckte katten mig okristligt tidigt. Envist ville hon bli klappad. När jag vänder mig om för att försöka somna om hör jag ett pipande ljud. Som grannens väckarklocka ungefär när man bor i lägenhet. Men jag bor ju inte i lägenhet och har aldrig hittills hört grannens väckarklocka. Jag tänker i min sömndruckenhet att det nog går över och att det är jag som har fel på öronen.

Men när det inte gått över på en stund och jag blivit mer och mer övertygad om att det inte är mina öron det är fel på börjar jag fundera på vad det kan vara som piper. Från grannens väckarklocka växer pipandet till att pannan kanske har hittat ett panikläge där den känner sig tvungen att pipa. Jag och katten går upp för att undersöka.

Halvvägs nerför trappan inser jag att det är frysen som låter. Den har stått öppen sådär pyttanslite att det tagit flera timmar innan den blev för varm. Nu är all min frysta mat täckt av ett tunt lager rimfrost.

Julförberedelser del 1

Börjar julförberedelserna med att koka knäck. En god prioritering. Och jag känner mig själv så pass väl att jag vet hur många som finns kvar på julafton. Noll.

Nu ska jag ta tag i de där adventsljusstakarna.

Gumman

Gummorna har bytt ålder. Det finns många fler som kallas gumman när de är mellan 1 och 4 år gamla än när de är 60+. (60 är den lägre gränsåldern för gummor enligt vetenskapliga undersökningar. Det är säkert.)

Att kalla någon i min ålder för gumma eller ännu värre "lilla gumman" är närmast belagt med dödsstraff. Det är fruktansvärt förnedrande, särskilt som det oftast kommer ur munnen på medelålders män. Senast häromdagen beskrev Z ett samtal med orden "Han sa det så där lilla gumman" och honom tycker vi inte om.

Jag vet inte om det är någon bra idé att kalla damerna som passerat 60-strecket för gummor. De tillhör ju den generationen som talar om sig själva som tjejer...

Tänkvärt

På sommaren kan det vara väldigt varmt. Och det är kanske inte heller så trevligt, inte ens om man har klänning. Man kan svettas så att det stänker. Det tycker jag att Yllis har fått fram väldigt bra på den här teckningen.

Tänk på det när ni klagar på novembervädret.

Dagens skönaste

Dagens mest sköna person är min arkivkollega som, när hon tyckte att det var för dålig luft i utbildningslokalen, plockar fram en solfjäder ur väskan för att fläkta lite. Sen väntar hon tills den allmänna frågestunden med att fråga om det är möjligt att öppna lite och få in syre. Hon är bara såå skön ibland.

Ont i foten?

Ibland får jag höra att det måste vara otroligt skönt att ha en mamma som är läkare. Det är det också kan jag meddela. Fast ibland vill man bara ha en vanlig mamma som tycker lite synd om en. Idag ville jag ha en läkare. Mitt nageltrång gjorde otroligt ont när jag kom hem i eftermiddags. Så ont att jag villigt lät min mamma "titta" på tån. Jag trodde att det var läge för amputation och hade redan diskuterat hur med min tjänstvillige make. Vi kom fram till att grensaxen nog var det smidigaste att ta bort en stortå med. Så makabra är vi när ingen hör.

Att låta mamma "titta" gör nog ungefär lika ont. Hon vet precis var och hur man ska trycka för att få ut så mycket smärta som möjligt. Men hon ordinerade inte amputation trots allt. Hon sa att det antagligen kommer att gå över av sig själv men att man kunde hjälpa det lite på traven med en ögonsalva och alsolspritindränkta kompresser. Det hade jag aldrig kommit på själv - vilken tur att jag har en mamma som är läkare. Nu när jag har ett förband som ser proffsigt ut (trots att jag gjort det själv) känns det mycket bättre. Och Robban är glad att jag övergått till alsolsprit istället för hans rom...

Att säga det man tänker

Tänk om man en dag sa allt det där man tänker. Ringer upp när man hittat det efterfrågade betyget i arkivet och säger "Ja, det förstår jag, att du slarvat bort det". Vevar ner rutan när man kör och frågar om de är medvetna om att deras bil saknar blinkers. Talar om hur korkad man tycker att personen är som går till jobbet när hon är snotforkølet. Säger till när man tycker att man suttit för länge i väntrummet på sjukhuset. Eller talar om för sina vänner hur mycket man tycker om dem.

Det är nog bara det sista jag egentligen borde göra lite oftare. Det andra mår de kanske bäst av att inte veta.

Vintertecken

På våren är det nästan tävling om vem som ser flest vårtecken så tidigt som möjligt. Det verkar inte vara samma hysteri när det gäller vintern. Jag är lite osäker på vilka tecken man ska spana efter men jag har i alla fall kommit på några vintriga saker. Detta är vad jag sett hittills:

• Det är mörk på kvällarna.
• Många har svarta jackor (men få har reflexer).
• Alla löven har trillat av träden.
• Man ser vantar och mössor lite överallt.
• Jag har fått nageltrång.
• Det är få blommande växter utomhus.
• Det luktar eldrök istället för grillrök.
• Första snön har fallit och försvunnit igen.
  
• Barnen i kvarteret är inne och leker.
• Tågen blir försenade på grund av lövhalka och frost.
• En och annan ljusstake har synts till (men det går kanske under jultecken?)

Hra ni sett fler uppenbara vintertecken som jag missat?

Idag hoppas jag...

... att Håkan inte läst senaste numret av Allt om mat och inspirerats av glöggtilltuggstipsen. Blodkorv och ingefära. Det vill jag inte bli bjuden på på lördag.

Avstämning

Idag var jag på ICA och handlade lösgodis till min syster.
Ingenting annat.
En enda vara.

Vid kassan blir det avstämning (jag är ju självscanningskund).
En påse lösgodis.
Ingenting annat.
En enda vara.

Är det inte det man drömmer om?

Moster

Idag har jag blivit moster. För första gången. Faster har jag varit ett tag så det är jag mer van vid. Från flera håll har jag hört att mostrar är lite snällare och mjukare än fastrar. Jag vet inte hur det ska gå till, jag känner mig ganska snäll som faster också. Den enda lösningen är att lägga på hullet så att jag blir lite mjukare rent fysiskt och sen svälta mig innan jag åker till Gotland och hälsar på men jag vet inte om det är någon bra lösning. Egentligen.

Påhittade namn?

Det verkar ganska säkert att Miniprutten inte är det namn som skatteverket ska/vill/kommer att skriva i folkbokföringen. Jag vet inte vad föräldrarna tänkt sig för flicknamn. Jag läste lite i Språktidningen där de skrivit om en bebis som fått namnet Emilia och varför hennes föräldrar valt just det namnet. Pappans kommentar i slutet av artikeln gjorde mig lite förvånad, att de inte "ville ha något påhittat namn som Saga, Ängla eller Tindra". Men Saga och Engla är väl jättegamla namn?

Hej på dig, din gamla galosch!

Min morfar hade alltid galoscher när det var lite fuktigt ute. Det är ju egentligen jättepraktiskt. Men, som wikipedia så sanningsenligt säger, användningen som både ord och fotbeklädnad är idag begränsad. Jag kan inte annat än tycka att det är lite synd. Ska nog börja tillägga det i min hälsningsfras så att åtminstone ordet får luftas ibland.

Helgens tretal

Alla goda ting är tre och i helgen var det de här tre som gällde:

Tippen
Källaren tömdes på en hel del skräp och pappkartonger. Vi hade ett rum fullt med bra-att-ha-kartonger-om-man-ska-flytta-någon-gång. Det ska istället bli övervintringsrum för växter är det tänkt. På söndagen blev jag äntligen av med oljetanken som stått på garageuppfarten i två år. Det krävdes fyra starka och modiga män för att få upp den på släpet, fler än de var när den åkte ut från källaren.

Konsert
I lördagskväll gick vi på konsert med Daniel Lemma. Ditlurade av Magnus men vi kände oss inte alls lurade när vi gick därifrån. Det var fantastiskt trevligt. Basisten tog visserligen hem hela showen och jag blev sugen på att spela kontrabas. Som alltid när jag ser en.

IKEA i Svågertorp
Söndagsutflykt med Ulk och Tea på det stooora nya IKEAvaruhuset. Mycket människor, mycket möbler och saker och god fika. Men efter första besöket kvalade det inte in på min IKEAtopptiolista.

För att kompensera de här tre goda sakerna kommer tre mindre bra saker som helgen också innehållit: för mycket öl, för lite sömn och gråa moln (på söndagen)

Identitet i sajberspäjs

Statusrad som inte hamnar på facebook fastän den är helt sann:
Lina dricker kaffe, äter kanelbulle och stickar strumpor framför brasan.

På frukostmötet igår diskuterades det att man kan bygga upp en identitet på nätet. De som man bara träffar i sajberspäjs vet ju inte vem man är i verkligheten. Man kan själv bestämma hur man vill uppfattas. Men jag tror ju att det är väldigt svårt att vara någon annan än man är även i sajberspäjs, det är lättare att vara sig själv. Ordspråket "en lögnare måste ha bra minne" stämmer även där. Men man kan bestämma vilken bild av sig själv man vill visa fram.

Statusraden är ju också en identitetsskapare. Genom att tala om vad man gör skapar man ju en bild av hur man är och vem man är. Det som krånglar till det lite när man ska skriva statusrader är att man ju är lite olika identiteter även i verkligheten och vännerna på facebook är ju från olika delar av verkligheten. En del känner mig som scout, andra som arkivarie och några som korridorskompis och så vidare. De olika Linorna är nästan de samma men inte helt. Kompisar vet andra saker om mig än kollegor och tvärt om. Som att jag stickar strumpor lite då och då.

Nej, nu blev jag sådär fredagsetnologig. Och jag har inte ens druckit vin. Hur ska det här sluta?

Frukost i Brösarp

Idag var jag på frukostmöte i Brösarp. Om unga på landsbygden. En massa kulturtanter i min ålder med projektidéer och kulturdiskussioner. Inspirerande och tankeväckande. Det var spännande på många sätt, inte minst etnologiskt...

Men trevligast var ändå att få tillbringa dagen med A-C. Under bilresan till och från Brösarp betade vi av allt från arbetskamraterna, pågående projekt, definition av att skolka, hur opiffig BM ser ut när hon är hemma och CGs kulturböjelser till hur projektidéerna för ungdomarna hade funkat om man applicerade dem på kommunhusets anställda, hur gott det är med riktigt nya Käck (aka Kick), kommunkansliet efter pensionsavgångarna och att man aldrig kan veta hur saker smakar i andras mun. Och lite till. Det var minst lika inspirerande och tankeväckande som frukostmötet...

Saker jag tänkte blogga om

Det har varit lite stiltje på bloggfronten ett tag. Inspirationen har inte riktigt funnits där. Och jag har haft lite andra saker att tänka på som har tagit en lite för stor del av tankearbetet i anspråk. Men visst finns det saker att blogga om. Till exempel:

Bibliotekets nya sparbössa.
Vår nya bibliotekschef Lotta har fått minst en låntagare att lägga i pengar i den här när han/hon skulle kopiera (kopiatorn syns till höger). Den uppmärksamme ser att sladden är avklippt och virad runt sparbössan. Den har inte varit använd på länge men nu utgör den en reserv om budgeten inte skulle gå ihop...

Den finfina magen
I söndags var jag och gratulerade Fisen och klappade på den här finfina magen. Finfin var ordet, sa Storasystern. Ja, vi hann gå lite på konstmuseum och lägga en krans och tända ljus på morföräldrarnas grav också. Och äta god mat och tårta såklart!

Gnäll på jobbet
Jag undrar om hösten är mer gnällig än andra årstider. Det gnälls på vädret, temperaturen, mörkret, arbetsuppgifterna, kollegorna, kaffet, projekten och som gnällbonus kommer medarbetarsamtalet. Det är som om man behöver lite mer helgdagar, precis som på våren, så att man inte hinner trötta ut varandra.

Superlim

Igår limmade jag lite med mitt nya superlim. Det är verkligen jättebra.

Idag kunde jag inte öppna saxen jag klippte upp limflaskan med.
Så bra var det.

Återgång till det normala

Äntligen är ordningen återställd.
Vi återgår till normaltid.
När klockan är tolv är skuggan mot norr.
Skönt.

Långtråkigt

Idag när öborna och föräldrarna tackat för lunchen och åkt hemåt hade jag riktigt äkta långtråkigt. Jag visste inte vad jag skulle hitta på. Strumporna till Miniprutten var färdigstickade. Vi var mätta och belåtna. Kakelugnen var färdigeldad och varm. Huset var städat. Statusuppdateringarna på facebook var kollade flera gånger. Det fanns inga brädor som man kunde fixa fönsterkarm med. Vi har gott om kanelbullar i frysen. Jag fick beslutsångest när jag skulle välja en ny bok att läsa. Långtråkigt.

Det är kanske bra att ha långtråkigt ibland. Men när man har roligt har man ju inte roligare för att man har haft långtråkigt. Det är ju inte så att jag tänker på hur långtråkigt jag har haft det när jag har roligt och får det roligare bara för att jag jämför med långtråkigheten i slutet av oktober.

Det enda jag kom på att jag kunde göra var att betala räkningar. Det gjorde ju inte det långtråkiga mindre tråkigt...

Bra förslag

På mitt jobb kan man lämna in förslag på förbättringar. På internwebben finns en blankett att fylla i. Om man lämnar in blanketten med förslaget får man en biobiljett. Men det står inte vem/vilka/vilken avdelning man ska lämna blanketten till. Hur tänkte de då?

Livet, en uppdatering

En dag på vuxenavdelningen på jobbet.
Lövsparkande på väg till tåget.
Skumpa på en onsdag till den grillade kycklingen.
Wilmer X på stereon.

Det känns lite bättre nu...

Men jag tycker fortfarande att det är orättvist.

Livet

Idag tycker jag att livet suger.
Riktigt rejält.
Dessutom är det orättvist.

Höstens viktigaste pryl

Hösten är här. Jag har sett tofsvipor både idag och igår. Skogen är färgglad. Alla mina jackfickor är fulla av kastanjer. Det är lite kallt om näsan när man väntar på tåget.

Jag tycker att det allra viktigaste att ta på sig när man ger sig ut i höstrusket är reflex. Har man inte reflexer syns man inte. Fördelen att synas uppväger tusenfalt nackdelen att snöret trasslar in sig i nycklarna. Med risk att låta som Anita och Televinken, ha reflexer när du ska ut och gå och använd dem!

Vad var det jag sa?

- Nej, man kan inte koka ägg i mikron.
- Jo, med lite vatten så går det.
- Ta i så fall ett annat glas, ett jag är mindre rädd om.
*POFF!*
- Nej, det gick inte.
- Vad var det jag sa?
- Men det var någon på jobb som sa att han alltid kokade ägg i mikron.
- Vad lärde du dig av detta? Lita mer på din fru än på dem på jobb.

När tiden står still

Batteriet på mitt armbandsur började bli lite segt. Klockan höll fortfarande tiden men sekundvisaren tog ett längre skutt var femte, sjätte sekund istället för en gång i sekunden. När man väntade på att sekundvisaren skulle hoppa till kändes det nästan som om tiden stod stilla. Det var en ganska märklig känsla. Sedan tog tiden ett skutt på fem sekunder och man var i fas igen en mycket liten stund, sen stod tiden still igen.

Nu har jag bytt batteri och klockan är precis som vanligt igen. Sekundvisaren tickar fram en sekund i taget. Det är en så liten tidsrymd att det inte känns som om tiden stannat. Eller så är man bara van vid det. Vem har egentligen bestämt att det just är en sekund det ska hoppa och inte fem?

Protokollsläsning

Idag har jag roat mig med att läsa barnavårdsnämndsprotokoll från 1950-talet. Det är egentligen inte en så rolig läsning, man inser att Prussiluskor fanns på riktigt. Tyvärr. Men ibland poppar det upp lite lustigheter även i de sorgligaste protokollen.

En lite skojig sak var att det har funnits Husmoderssemesternämnd. Inte i kommunen utan i landstinget. De såg till att husmödrar i arbetarklassen fick en välbehövlig semester på ett semesterhem. Barnen skickades på kollo. Fritid och semester var en allmän rättighet som även husmödrarna skulle ha.

En sak jag inte kan låta bli att lägga märke till är alla namnen. Ofta är alla mellannamn uppräknade i de gamla handlingarna. Namntrender kommer och går. Vissa udda namn har jag sett i arkiven. Idag dök flicknamnet Vaijlet upp. Stava som det låter. På SCBs namnsök fick jag reda på att bara sex kvinnor som heter Vaijlet, tre har det som tilltalsnamn.

Kattliv

Igår var det ingen bra dag att vara katt i vårt hus.

Först kom fikabesök som hade en hund med sig. Hunden tyckte att det var väldigt roligt att jaga Dorotea som sprang så fort hon fick syn på den.

Sen råkade Robban trampa henne på tassen i ett försök att inte trampa henne på svansen. Det är inte lätt att se en mörk katt på en mörk matta efter skymningen.

Slutligen smet hon ut på balkongen utan att vi såg det. Jag skulle bara kolla en grej i blåsten precis innan vi gick och la oss. När vi lagt oss hörde vi ett ynkligt jamande och började leta efter var vi kunde ha råkat stänga in henne (oftast källaren). Slutligen kom jag på att hon nog stod ute på balkongen. Hoppsan! In kom en något våt katt.

Det är inte lätt att vara katt alla gånger.

Regn

Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Trots detta är jag ganska nöjd med att jag bangar hösthajken idag. Men hade jag inte gjort det hade jag bara satt på mig regnstället och gett mig av och hoppats på att det ljusnar (fast det såg illa ut på väderleksrapporten).

Istället äter jag förstafrukost och funderar på om jag ska elda lite i kakelugnen. Och tänker "Regn, du som tror att du är ensam om att vilja falla..."

Filt

Den blåa filten på bilden bor numera hemma hos mig...

Mina vårdval

Igår svor jag över att det inte går att komma fram till vårdinstanser via telefon. Jag behövde få ett recept förnyat, ingenting annat. Jag ringde hela halvtimmen min läkare hade öppen telefontid fastän jag insåg att det var lönlöst. Men det var det sköterskorna så snällt hänvisade mig till när jag försökte i förrgår utanför telefontiden.

Nåväl, i väntan på att få tala med dessa vänliga sköterskor lyssnade jag på den automatiska telefonköreklamen. De tipsade om "mina vårdval", en tjänst på nätet, där man just kunde be att få sina recept förnyade. Igår, efter att jag gett upp hoppet om att få tala med min doktor loggade jag in på mina vårdval och förnyade receptet. Jaja, tänkte jag och räknade tabletter och insåg att jag inte behövde få panik förrän på måndag.

Idag var det fix och färdigt. Bara att gå och hämta.

Hundöron

Jag skulle aldrig vika hundöron i låneböcker. Jag glor räligt när jag ser folk göra det på tåget. Jag tycker inte att det är juste mot nästa låntagare. Lämna boken i det skick du själv skulle vilja låna den står det tydligt med osynliga bokstäver i de böcker jag lånar. Och jag vill ha ovikta hörn.

Jag viker mycket sällan hundöron i mina egna böcker. Bara om jag är tvungen. Det tar emot mer att göra det i en inbunden bok än i en pocket. Men tar emot gör det alltid.

I tidskrifter har jag ingen som helst svårighet att vika hundöron. Stora, rejäla så att jag vet var jag är eller om det just på den sidan var något extra bra...

Häromdagen dök tidningen Filter upp i brevlådan. Mycket läsning. Nästan ett mellanting mellan tidskrift och bok. Hundöron eller inte. Eftersom det inte fanns något bokmärke där jag satt blev det ett litet hundöra. Jag kom fram till att det trots allt var en tidskrift.

Magnus och Karins bröllop

Så var det äntligen dags att gå på bröllop. Alltid lika trevligt.

Farhult kyrka var nästan fylld av festklädda människor. Bruden var vacker som en dag, som sig bör. Påklistrade leenden på vägen in och lättade leenden på vägen ut. Jag vet inte om prästen var helt förvirrad eller om det var bestämt så, men löftena lät inte alls som de brukar. Det blev lite tjatigt att höra alla tusen namnen rabblade sex gånger...

Nåväl, gifta blev de i Guds och församlingens närvaro. Mingel på en kall kyrkbacke och fest i församlingssalen. Många fina tal. Fantastiskt god mat, en trevlig bordskavaljer (trots att han var ekonomichef som förlitade sig på vädret vilket jag finner högst oroväckande) och kasedans hela natten. För er som var lite oroliga för att jag skulle tappa tålamodet och ge någon en BPL kan jag meddela att jag var placerad med ryggen mot henne under middagen, allt var lugnt!

Övernattning på vandrarhemmet i Farhult som var ett gammalt ålderdomshem som var ombyggt. Nästan som gjort för att ha vandrarhem i. Vi hade lite funderingar om utsikten över kyrkogården i matsalen var bra eller dålig. Lite deprimerande men samtidigt kan man ju glädjas åt att man var på rätt sida muren varje morgon. En fantastisk frukostbuffé men våfflor. Vissa åt med grädde och sylt, andra valde lax som våffeltillbehör.

Presentöverlämning hemma hos de nyblivna makarna och sen hem för att sega resten av dagen.

Kunddag

Jag hade missuppfattat begreppet Kunddag. Vi var på en kunddag igår och fokus låg mest på att ragga kunder. Helst från andra samarbetspartners... Jag trodde i min enfald att det mer handlade om att visa kunderna möjligheterna med produkten.

Idag ska jag jämföra godismängden: kundträff - bokmässa.

Drömmar

Idag har jag varit på anställningsintervju. Lite pirrigt trots att det är internt. Det märktes kanske tydligast på mina drömmar de senaste två nätterna...

Natten till igår drömde jag att man var tvungen att ha med sig en tovad väska till anställningsintervjun. Min såg mest ut som en liten grytlapp, grå och lite fransig i kanten. Jag hade varit tvungen att slänga ihop den lite snabbt eller så var jag bara ute i sista minuten. Den okända människan som skulle intervjuas efter mig kom med en stor väska, snyggt sydd och med ett stiligt broderi på. Godbajs till det jobbet, tänkte jag...

I natt var jag mer rädd att komma för sent till intervjun. I drömmen bestämde jag mig för att jag skulle cykla för att hinna. Letar upp min cykel, det visar sig vara min ungdoms rosa stålriddare som hade lite lite luft i däcken. Jag pumpar och sneglar på klockan. Kvart över åtta, en kvart tills jag ska vara där. Halvpumpade däck och bara klädd i pyjamas - det går aldrig vägen (trots att jag då är i mitt föräldrahem och bara ska till min låg- och mellanstadieskola).

Jag bestämmer mig för att ringa till jobbet och säga att jag blir sen. Svär lite i drömmen, till anställningsintervjuer ska man inte vara sen, det är ingen bra start... Hittar en telefon med siffertangenterna på touchscreen. Siffrorna syns inte men de ligger i det vanliga rutnätet. Lite krångligt är det att slå telefonnumret och slutligen får jag tag på kollegan My. Hon ger mig numret till chefen. Phu. Chefens nummer är stört omöjligt att slå på de här osynliga sifferknapparna på skärmen. Det är ett meck att sudda felslagna siffror så jag får börja om flera gånger. Jag ger upp.

Letar upp en annan telefon. Här är det riktiga knappar i alla fall, åtta tangenter på en rad och två vid sidan. Ingen riktig ordning på hur siffrorna sitter och det visar sig att det inte finns någon trea. Det försvårar när riktnumret är 0435. Istället för trea finns det en knapp som är genomsnittssifferknapp. Om man trycker på den istället för en siffra i telefonnumret kommer den att slå det tal som är genomsnittet av alla de siffror som finns i telefonnumret. I en lite stressad situation (klockan hade tickat iväg och blivit tio - tiden går snabbt i drömmen) var det stört omöjligt att få rätt på det. Eftersom det inte fanns någon trea kändes det ganska hopplöst. I det läget ger jag upp helt.

När jag vaknade i morse visar det sig att jag inte ställt klockan. Men det fanns inte en chans att jag kunde somna om efter att Robban gått upp...

Vandring

Rundvandring 19, Domsten och Kulla Gunnarstorp.
I Rundvandringar Skånes kust

Tidsangivelsen på den här vandringen inkluderar inte att man ligger och tittar på fiskar, räkor, krabbor och maneter i hamnen, äter kexchoklad och gungar i Hittarp och äter på vägen tillbaka.
Bara raska steg.

Det lustigaste på vandringen var de små husen vid Hälsingborgs Campingklubb. Det var tydligen nedmonteringshelg av de små masonithusen. Märkligt och lustigt.

Tiden

- Kvart över nio. Då är det nästan samma både framlänges och baklänges, sa Robban
- Precis som kvart i tre, sa jag.

Robban såg frågande ut.
- Nio minuter i fyra menar du väl?
- Nja, nästan. Sju i halv elva.
- Va?!?

Då kom vi på det. Jag tänker analogt. Jag ser urtavlan framför mig. Robban tänker digitalt. 21.12, 15.51.

Sen kom jag på vad jag önskar mig i julklapp.

Bilden är från http://www.watch-heaven.com/. Hint, hint.