Fram och tillbaka

Jag tycker att utemöblernas rätta plats är utomhus. Därav utemöbler eller trädgårdsmöbler.

Därför kan jag inte förstå logiken i minnesregeln som så många använder för att komma ihåg vilket håll man ska ställa klockan vid sommartid och vintertid. Att ställa fram på vårkanten funkar både med klockan och utemöblerna. Men att ställa tillbaka är för mig att ställa saker på sin rätta plats eller återgå till det normala. Det stämmer när det gäller klockan eftersom vintertid är det normala men utemöblerna? Det verkar som om väldigt många anser att utemöblernas rätta plats är i förrådet eller garaget. Där tycker jag mest att de är i vägen. Jag ställer undan mina utemöbler, klockorna däremot har jag framme hela året.

För övrigt är jag emot att ställa om till sommartid. Det enda positiva med det är att det känns mer okej att vakna klockan åtta på helgen istället för sju.

Handritade kartor

Jag tycker att det är väldigt roligt att rita kartor. Inte så där som riktiga kartritare gör utan sådana där kartor man ritade förr för att folk ville ha vägbeskrivningar. Nu skriver alla ut en karta med vägbeskrivning från nätet eller programmerar sin GPS.

På handritade vägbeskrivningskartor kan man rita in oviktiga små landmärken som man själv lagt märke till. Lejonstatyerna vid mexitegelvillan med de bubbliga fönsterrutorna. Rosenpergolan. Man kan rita ut saker som man tycker att den vägledda ska titta lite extra på. Gångtunnelns målade flygplan. Häftiga grindstolpar. Går vägen genom en park får man chans att öva sig på att rita små träd och kanske någon blomma. Och om det är mycket fågelbon i något träd kan man ju passa på att rita det också. Man kan rita lite hur man upplever vägen också, känns den lång en bit ritar man den lite längre just där.

Det finns personer som går vilse hur fin karta man än ritat. Men de går säkert vilse även med de från nätet utskrivna.

Så lika men ändå så olika

Systembolaget och Apoteket har på något vis samma syfte med sin verksamhet. De vill sälja så mycket som möjligt men samtidigt vill de inte att folk ska köpa deras varor. För att uppnå detta syfte gör de på olika sätt. Systemet berättar hur dåligt det är att dricka deras produkter. Apoteket säljer medicin som smakar pekka.

Min hostmedicin är ett utmärkt exempel på det. Mentol+blodapelsin+pepparmyntssmak. Det kan ju inte annat än smaka äckligt tillsammans, det kan nog till och med en pillertrillare räkna ut. Men de kommer att uppnå sitt syfte: jag kommer inte att dricka en droppe mer än jag behöver. Sorgligt nog vet jag att det kommer att dröja två veckor till innan den här hiskeliga hostan släpper (jag känner mina löss på gången).

Om någon från Systembolaget läser det här vill jag bara säga att det inte är ett tips till er. Fortsätt med att sälja varor som smakar gott.

Tjing på dig!

Vi såg en gammal klassiker igår.
En film där var och varannan replik är ett känt filmcitat.
Med Humpe och Ingrid som är såå snygga.

Men, tjing på dig - är det verkligen den bästa översättningen av Here's looking at you, kid?

Lite hjälp

Eftersom det idag är två månader till min födelsedag har jag gjort en Wordle av alla inlägg med etiketten Önskelista. Tänkte att det kunde vara lite hjälp om ni har svårt att komma på en bra födelsedagspresent.

Telefonsvarare

Jag försökte få tag på en kollega per telefon och efter tio signaler svarade den automatiska damen som är dålig på att uttala efternamn. "NN svarar inte. Vill du [---] tryck..." Jag tänker bara "Åhfan, det märkte jag inte." Hur tänkte de när de bestämde att hon skulle ge denna självklara upplysning?

Olika lösningar

Mystiskt.

Igår kväll var vi hemma hos M&K. I deras nya skafferi såg jag minst sju tekannor. Men när vi skulle dricka te framåt kvällen fick vi varsin stor kopp varmt vatten och påste. Trots att vi var tre tedrickare. Jag hade kokt en kanna te...

Jag börjar såklart fundera på varför. De kan kanske inte koka te i kanna. Eller kanske är det så att alla tekannorna i samlingen droppar och att stenplattan på soffbordet inte tål varmt tedropp.

Droppande tekanna är ju ett stort problem, det är alltid lite spännande att hälla upp te hos någon eftersom de flesta kannor droppar.

Min pappa och Tinas lösning är att tekannan står på en bricka. När man serverar ställer man koppen på brickan och allt droppande från tekannan hamnar på brickan istället för på bordet.

Jag har löst problemet genom att köpa en kanna som inte droppar. Det är kanna nummer två från den keramikern. Kanna nr 1 (som syns på bilden) fick jag i födelsedagspresent och den var dropptestad i affären av min mamma.

Det finns olika lösningar, jag tycker att påstelösningen är den sämsta. Men å andra sidan är jag ju inte säker på att det var anledningen...

Kakaduadagen

Ibland måste man hitta på en anledning för att stå ut med någonting. Mitt hår känns som om det är "på utväxt" sedan jag var hos frisören senast. Då fick jag för mig att jag skulle klippa det lite kortare. Det gör att jag just för tillfället får en finfin toft när jag av gammal vana stoppar håret bakom örat. En typisk kakaduatofs fast på fel ställe. Då får man väl skylla på att det är den påhittade kakaduadagen.

Eftersom tofsen helst tittar fram när det är lite småfuktigt ute och håret får för sig att lägga sig som det vill och inte som jag har bestämt verkar det bli kakaduaveckor istället...

Långa farbrorn

- Vad heter Långa farbrorn? undrade Johanna.
- Han heter ingenting i böckerna. Bara Långa farbrorn. Det räcker väl, alla vet ju vem det är.

Men det går ju inte att släppa frågan bara sådär. Eftersom Lilla Anna heter Anna, ett snyggt, bra och rejält namn, borde Långa farbrorn heta något liknande. Per eller Oskar tror jag. Eller möjligtvis någonting riktigt komplicerat som man slipper komma ihåg eller ens försöka uttala genom att kalla honom för Långa farbrorn. Robban trodde mer på Arvid.

Det hela handlade egentligen om vad Pyret ska heta. Robban hade rätt. Arvid, det är ju en låt med Siw Malmkvist. Det är ju alltid ett plus.

Någon lång farbror tror jag inte att Arvid kommer att bli men kanske en flickmagnet...

Finn fem fel

Det var någonting som inte stämde när jag tittade ut från mitt kontorsfönster i måndags. Det tog en stund innan jag kom på vad det var som fattades. Trädet. Tydligen stod det för nära huset. Jag tror att den egentliga anledningen är att vår tekniske chef ville ha in lite mer ljus i sitt nya kontor...

Smsbesvikelse

I flera dagar har jag gått och väntat på ett sms om att Pyret bestämt sig för att anlända till Jönköping. (Till JKS: Nej, jag är inte arg för att jag inte var på sms-listan, varför skulle jag stå på den egentligen, om den ens fanns. Fb funkar lika bra!) Varje gång mobilen har pipt meddelande har jag med spänd förväntan kastat mig över telefonen. Igår när det pep till tänkte jag att nu, nu måste det vara Pyret. Det var en påminnelse om tandläkartiden idag. Snacka om att jag blev besviken!

Försening

Dagens tågförsening är en så'n där som man helst inte vill ska hända.

Inte för att jag är för tågförseningar, det är inte det. Men när det är rälsbrott, frusna växlar eller fem snöflingor på spåret är det ändå bättre än dagens.

Idag blev vi stående i Klippan och väntade på en ambulans eftersom en äldre herre fått en hjärtattack. Han piggnade till lite i väntan på ambulansen, tack och lov, men det var sådär skoj...

Då tycker jag bättre om signalfel och lövhalka.