När jag blir stor

Jag funderar lite över vad jag ska göra med mitt liv. Surfade runt och letade intressanta utbildningar på studera.nu och olika universitet. Till sist hittade jag kursen Att vilseleda och att bli vilseledd - det kändes lite typiskt. Som om det var dags att sluta leta.

Ibland kommer vintern om natten

Eftersom det är skånsk vinter med 4 mm snö är det mycket möjligt att den har försvunnit till middag.

Vilken tur att jag vaknade klockan 7 den här lördagsmorgonen så att jag fick möjlighet att uppleva den! (Inte, nej.)

Jag önskar att jag hade en standbyknapp till hjärnan så att den inte satte igång när jag vaknade. Jag vill somna om istället för att tänka på jobbet, min puckade chef och allting annat.

Avtackningarnas tid har bara börjat...

Idag har dagen ägnats åt avgångar. Två blivande pensionärer, en uppsagd förvaltningschef och trainee-Måns (som sedan ett år tillbaka varit VA-Måns) slutade.

Jag kan inte sticka under stol med att jag tycker att det är ganska skönt att det där köttberget börjar försvinna. Det har varit snack om det så länge och jag tror inte att fyrtiotalisterna har förstått att det är dags att gå själva. De tjatar ständigt om att de ska jobba tills de blir 70. Sluta med det och gå i pension! Utnyttja tiden till 70-årsdagen till något trevligare än att jobba! Drick vin på en tisdag, res, handla när ingen annan gör det, läs böcker, mata ankor, gå på bio, förkovra er - ja, gör det ni tycker är roligt. Jag tror inte på att ni tycker att arbetet är det roligaste ni kan tänka er att göra. Ni har gjort era över 35 år i arbetslivet, njut av att få slippa!

Men jag vet att det inte är lätt. Inte ens min mamma går att övertyga.

Badhusinvigning

Idag invigdes Klippans badhus med pompa och ståt (läs: trumpetfanfar och musikskolekör) Jag tror att de flesta längtade efter att ta ett dopp eftersom inomhustemperaturen är anpassad efter baddräktsklädsel och inte jeans och tröja.

Det mest spännande var att gå under bassängerna och se på vattenreningen (trycksandsfilter - nytt fint ord jag lärt mig idag) och på överskvalpningsrummet (antagligen inte fackordet) som reglerar vattnet i bassängerna beroende på hur många som badar (så att vattennivån i bassängen alltid är den samma). Den nya ventilationen med stora rum som ventilationstrummor var också ganska mäktig. Ja, jag borde väl bli ingenjör istället...

För övrigt var det god mingelmat, många höhögubbar, glad simhallspersonal som snart får ta ett dopp och läskiga plastdjur i plasken (dvs barnbassängen).

Helgen i den kungliga huvudstaden i listform

Kulturella poäng

• Moderna museet
• Arkitekturmuseet
• Musikal på Chinateatern
• Skogskyrkogården
• Naturhistoriska museet

Avklarade måsten

• Designtorget
• Svenskt tenn
• Se en demonstration
• Gamla stan
• Fika

Saker jag lät bli att göra fastän jag tänkt det

• Flyga med en lökhalva på vardera öra
• Åka upp i Kaknästornet i dimman

Saker jag inte visste att jag behövde som fick följa med hem

• Svart karamellfärg
• Pärlor i olika former och färger

Lite lustigt

• Att ha dusch i köket

Mindre lustigt

• Att vara lomhörd
• Den evinnerliga hostan
• Förkylning

Ja, jag hade en fantastiskt trevlig helg med mys och långa promenader.

Jag minns min barndom

Jag hade glömt hur ont det gör. Öroninflammation. Jag var öronbarn som liten men det var nog 20 år sedan jag hade ont i öronen sist.

Jag trodde i min enfald att jag fått vatten i örat i tisdags kväll men när vattnet började göra outhärdligt ont vid midnatt anade jag att det inte var det som var felet. Värktabletter och ont i några timmar till innan jag somnade och trumhinnan gick sönder (det ena hade inget med det andra att göra).

Trött och i en egen liten bubbla gick jag till jobbet. Allt alla andra sa lät som om de pratade i ett akvarium och allt jag sa härmades i mitt huvud av en robotröst. Jag undrade lite varför jag inte följt min systers råd och stannat hemma istället...

När jag kom hem på eftermiddagen började det andra örat värka. Jag var tvungen att ge mig ut på penicillinjakt i alternativapoteket hemma i mammas badrumsskåp (mamma läkaren är på kurs ute i obygden (läs Höör) och kunde inte skriva ut penicillin till mig från det vanliga monopolet). Jag trodde att jag skulle klara att handla lite mat på vägen men den tanken gav jag upp. Hem och bädda ner mig i soffan. Där låg jag resten av kvällen och hade ont.

Idag stannade jag hemma. Jag kände mig inte alls på topp. Dricker tea, sover, eldar lite i kakelugnen, äter penicillin och lite annan mat. Jag hatar penicillin. Stora tabletter som smakar pekka om man råkar ha dem mer än 1/2 sekund i munnen. Dessutom blir jag dålig i magen av dem…

Imorgon kommer jag att var frisk och pigg. Då ska jag åka till Stockholm. Med flyg (aj, aj).

Typiskt!

Vilken ordning tror ni att det är på böckerna på framsidan av senaste numret av Hus & Hem?

Den ordningen jag förkastade för en vecka sedan.

Nu kommer den säkert att bli inne.

Typiskt!

12663 dagar gammal

Läste Datainspektionens tidning Magazin DIrekt (nr 4, 2008) som handlade en del om datauppgifter på vift. Där fick jag tips om sajten Birthday.se. Meningen var egentligen att man ska förfasas över hur lätt det är att ta reda på en massa saker om vem som helst i Sverige. Jag gör det nu: Usch, vad det är förskräckligt att man kan få reda på så mycket om alla!

Men en del av mitt jobb är att lämna ut allmänna handlingar så jag är ganska härdad. Jag lämnar betyg till vem som helst och det är jag som fixar klasslistor till klassfesten.com, numera barabamba (urfånigt namn).

När jag var inne på sajten och inte alls kollade hur gamla mina grannar var (nejdå) såg jag att det bara är 121 dagar till min födelsedag. Vad passar då bättre än att fylla på önskelistan? Idag önskar jag mig en bag-in-box hållare från företaget POM. Visst är den snygg?

Nya ljud

Idag har jag hört kyrkklockornas klang i Klippan.
Det har jag aldrig gjort förr.
Jag brukar inte vara där runt elvasnåret på söndagar.
Det lät väldigt fint.

Dagens tips

Tro inte allt som finns på nätet. En del sidor är inte uppdaterade. Till exempel inte den här.
34 år och gift är mer sanningsenligt...

Luggpadda, faroklipp och dittletan

Jag bestämde mig för att byta tidning. Jag är sur på Helsingborgs dagblad som ändrat sin edition. Svenskan kom med ett bra erbjudande så det hoppade jag på i ett halvår.

Nian är en trevlig tävling i min nya morgontidning. Den löste alltid min farmor. Jag nöjer mig med att hitta niobokstavsordet (än så länge). De är lite konstiga tycker jag men det kan inte vara lätt att hitta på hela tiden, varenda dag. Med tanke på att tävlingen funnits ett tag är jag lite imponerad av att det fortfarande finns niobokstavsord att tillgå.

Här är niobokstavorden de senaste dagarna med ordförklaring:
Luggpadda - ja, jag ser den framför mig, en padda med lugg.
Faroklipp - antingen ett ord i filmindustrin för det klipp man gör får att få till en cliffhanger eller fackord för frisörer för de klipp som görs precis vid örat.
Dittletan - när man hittat datt men fortfarande letar efter ditt.

Håll tillgodo!

Ny ordning i bokhyllan

Jag gav upp. Det går ju inte att hitta när man har böckerna i färgordning. Det funkar med de böcker man läst nyligen men att komma ihåg vilken färg det är på böcker jag läste förra seklet är inte lätt.

Det var en dum idé redan från början, jag gjorde det mest för att retas. Först när vi skulle homestagea och "konsultens" mantra var vitt, vitt, vitt och absolut inga böcker. Eftersom jag inte tycker att ett hem utan böcker är något mysigt hem valde jag att sätta alla våra vita böcker i bokhyllan. Lite på ret. När vi väl flyttat sorterade jag alla andra färger också bara för att det var så skoj när bibliotekariekompisar kom på besök. Ingen kan förfasas så mycket som de över bokordning.

Det funkar för det mesta att ha böckerna i färgordning. Det som är mest besvärligt är när boken inte står i hyllan. För att ta ett exempel från verkligheten 2009: jag har lånat ut Eremitkräftorna till min mamma. Jag talade med min kollega om boken och hade glömt att jag lånat ut den redan. Istället för att bara behöva leta på R (Ragde) var jag tvungen att leta igenom hela bokhyllan. Var den grå, eller kanske blå eller gul? Eller har jag missat den när jag letade första gången? R är R. Står den inte där får jag ju inte för mig att leta på M eller S. Det är lätt att se vad som inte är där (här skiljer sig bokhyllan från verkligheten, eller nå't).

Nu är bokhyllan inte lika snygg men böckerna är lättare att hitta.

Ordentlig, på gränsen till präktig

Jag känner mig ordenkli till tusen. Jag är nästan lite trött på mig själv. Snudd på att jag tillhör de präktiga.

Jag borstar tänderna minst två gånger om dagen, slänger ut min reflex när jag är ute och går i mörker (vi är inte många som gör det har jag märkt), använder säkerhetsbältet i bussen, köper alltid färdbiljett (utom när jag ska förlänga mitt månadskort, då jag tjuvåker till Åstorp, men det är en annan historia), har cykelhjälm, sorterar tvätten i olika färger och låter bli att göra saker som verkar farliga.

Ja, kalla mig Gittan. När ska jag träffa mina gråvargar?

Det gååår inte!

Om jag fick en krona varje gång jag hörde min kollega säga "Det gåår inte!" hade jag varit miljonär sedan oktober. Vi bytte dokument- och ärendehanteringssystem och sedan dess har detta varit hennes vanligaste replik. I början körde hon även med att systemet inte var användarvänligt tills vi talade om att vi tyckte nog att det var mer användarvänligt än det gamla systemet.

Tyvärr är det inte bara systemet som inte går numera utan en hel del annat också. Det känns lite som om det är hack i skivan (som vi ålderdomliga kan säga och förstå vad vi menar).

Nåväl, efter att ha hört hundratrettiosju "Det gååår inte!" under dagens lopp känner man sig inte speciellt uppåt. Det tär lite på ens glada humör att höra någon uttala sig negativt hela dagarna.

Frostnupna

Jag var ganska nöjd med vårt beslut att inte sova ute i natt när jag tittade ut idag på morgonen och såg frosten på alla bilarna och grannens garagetak. Jag struntar i om det härdar att göra saker som är kalla eller tråkiga.

De tre frostnupna utesovarna kom förbi för att hämta lite saker. De bekräftade att det hade varit lite kallt om näsan. Brrrr.

En dag i skogen

En skogspromenad på lite över en mil blev det idag. Vi skulle reka lite inför Veteranhajken och vissa skulle tillbringa natten i ett fast vindskydd. Mest ville vi umgås lite och gå och småsnacka som man gör så där bra när man är på hajk. Om ditt och datt, stort och smått. Ta tillfället i akt att fråga saker som de andra vet, om sopor, brandsäkerhet, ädelstenar och träd. Vi såg lite rådjur, en hel del morötter och ett träd som blixten slagit ner i.

När man kommer hem är man sådär skönt trött. Kall om fötterna och lite småfrusen men efter en varm dusch är man bara trött. Och nöjd.

Arkivnörd, jag?

Inte nog med att jag tyckte att RA-FS:en* jag fick idag var lite intressant och ville läsa mer på Statens arkivs hemsida, när jag väl surfat dit gick jag igång på deras senaste publikation. Men vem gör inte det? Det är ju som Hänt i veckan fast medeltid. Men samtidigt som det fascinerade mig kände jag mig ganska nördig.

*Riksarkivets Föreskrifter. Den jag läste idag handlade om Processorienterad arkivredovisning. Jaja, inte så lite nördigt det heller...

Miljövidrigt

Kollektivtrafik i vinterskrud.
Kallt som bara den att stå och vänta.

Jag står och väntar på att bli hämtad i Bjuv av min käre make.
Han är lite sen.

En pappa med son står och väntar på mamman i familjen.
Schysst av dem att hämta henne när det är så kallt, tänker jag.
Tåget kommer.
Sonen springer och möter mamman.
De går mot bilarna.
Bilarna.
Pappan ska inte alls hämta mamman.
Det visar sig att mamman kört sin bil till tåget och parkerat den vid stationen tidigare på dagen.
Pappan har kört ner till stationen för att starta mammans bil.
Båda bilarna har stått på tomgång i fem-tio minuter för att bli varma.
Och båda föräldrarna kör hem.

Snällt eller bara miljövidrigt?
Jag röstar på de senare.

Språkkurs

Läste fel i medborgarskolans kursbroschyr - italienska för mördare istället för italienska för nybörjare. Kursen är kanske särskilt riktad till dem som tänker åka till Sicilien på semester...

Italienska för nybörjare är ju annars en väldigt bra film. Och en kurs på medborgarskolan

Phu

I vår familj gäller det att vara snäll från jul till trettondagen annars kommer de tre fesne männen och tar tillbaka alla julklapparna.

Ja, det är vad jag har talat om för min Lillasyster Fisen. Det funkade ett år i alla fall...

Och det är bra mycket lättare att vara snäll i tretton dagar än i 365.

Att resa och att komma hem

När jag kommer hem från en resa är det de där små sakerna i vardagen som jag gläds mest åt. Jag kommer liksom på vad som är så bra med att vara hemma.

Kranvattnet smakar inte klor utan är gott.
Ingen säng är så skön som den egna.
Husljuden är trevligare än lägenhetsljuden.
Mycket mer att välja på i klädväg.
Det finns alltid russin i skåpet som man kan gå och småknapra på.
Den stora bilden från projektorn och att filmerna inte är dubbade.
Att mötas av en kelsjuk katt.
Bland annat.

Hemresa

Lämnade lägenheten på Prenzlauer allee halv tolv. Ner för alla 96 trappstegen och tog första bästa spårvagn till Alexanderplatz. Därifrån åkte vi till Hauptbahnhof eftersom vi, i vår enfald, trodde att det fanns fler bagageboxar där än på Alex. Det fanns det inte och vi tyckte inte att det var värt 18 € att lämna in väskorna i någon timme. Vi bestämde oss för att äta lite på järnvägsstationen och gå lite i alla butikerna. Med väskor.

Vid halvtre var vi trötta på det och åkte till Tegelflygplatsen. Två timmar innan flyget skulle gå checkade vi in och fick reda på att flyget var en timme försenat. I säkerhetskontrollen var jag den huvudmisstänkta. Hela jag pep, även där jag var alldeles säker på att jag bara hade tyg under. Bh-bygeln lät (naturligtvis) och långkalsongerna (det var 6 minusgrader och snö i Berlin). Dessutom fick jag packa upp min kånken där min försvarets hudsalva blev grundligt undersökt liksom min nyckelring.

Väntan på Tegel var lång. När flyget skulle ha gått (17.20) var det inte någon som helst aktivitet vid vår boardingdisk. Vänta, vänta, vänta. Lite i sex blev vi insläppta på flyget. Kaptenen lovade att vi snart skulle starta och att han skulle ta en genväg så att det gick lite snabbare att komma hem. Tyvärr var det en person som kom från Düsseldorf och skulle byta till vårt flyg som vi var tvungna att vänta på. Ett tag. Tills flygpersonalen gav upp och tyckte att det var bättre att vi andra kom hem än att han kom med. Då var klockan fem i halv åtta.

Swisch, trettiofem minuters flygtid och så var vi på Kastrup.

Sen väntade vi på bagaget i nästan en timme...

Efter det är det ju en stund på tåget innan man kommer till Helsingør och färjan till Helsingborg. Och sen passade tåget hem till Mörarp ganska bra. Halv tolv satte jag nyckel i låste här hemma och möttes av en mycket glad och kelsjuk katt.

Tolv timmars resa varav 35 minuter i luften.

Varierad kost

Den här veckan har frågan varit mer "Var ska vi äta?" än "Vad?" I kvarteret där vi bor här i Berlin finns det en hel del restauranger att välja på. Ibland har vi haft lite beslutsångest och vandrat som hungriga, osaliga andar mellan menyerna...

Såhär blev matveckan i Berlin:
Måndag Dönerkebab till lunch, sushi till kvällsmat.
Tisdag Indisk lunch, tysk schnitzel till kvällsmat.
Onsdag Nyårsmat hemma i lägenheten, den blir väl svensk med tyska råvaror...
Torsdag Bratwurst till sen lunch och grekiskt på kvällen.
Fredag Paella till lunch och afrikanskt på kvällen.
Lördag Asiatisk snabbmat i farten till lunch och indonesiskt till kvällsmat.
Söndag Korv och hamburgare till lunch (vi åt dubbelt av olika anledningar) och japanskt till kvällsmat.

Jag skulle nog vilja påstå att vi har ätit ganska varierat den här veckan.
Och att äta varierat är nyttigt.

Ytterligare öltips

Drick inte heller rapsöl... (tihi)

Öltips från Tyskland

Varken bananöl eller passionsfruktsöl är några höjdare.
Schwartzbier är mycket godare.

Fyrverkeri och blomsterpinnar

Nyårsafton i Berlin. Vi åkte inte ner till Unter den Linden och umgicks med minst en miljon andra människor vid tolvslaget utan gick till vattentornet här på Prenzlauer berg. Det verkade som om kvarterets invånare gått man ur huse och samlats där. Alla hade med sig sina egna raketer. Ganska mycket raketer. Jag som i vanliga fall tycker att det är lite läskigt när smått onyktra personer skjuter raketer på nyårsafton var inte helt lugn och harmonisk. Vid tolvslaget var det raketer på alla håll och kanter. Högt och lågt. Dessutom såg man en del av de raketer som sköts på andra ställen i Berlin ovanför hustaken. Lite mäktigt var det allt. Och lite läskigt.

Idag gick vi nyårspromenad. Min pappa brukar alltid vilja ta en tidig nyårspromenad för att få tag på så många blomsterpinnar som möjligt. Raketpinnar av trä är de som räknas, de av plast är bara tråkiga. Berlin är ett drömställe för blomsterpinnsletare. Vi mötte några barn som hade samlat en hel ryggsäck full. Det fanns ganska många kvar på "brottsplatsen" vattentornet och en nyårspromenad klockan två kan inte kallas tidig...