Halvårsdag

När man var liten var det där halvåret viktigt. Att man inte var fyra utan fyraochetthalvt. Det var aldrig någonting som firades, det bara var en magisk gräns som man gled över lite i smyg. Man var helt plötsligt inte helt ny fyraåring precis. Man hade kommit lite längre, blivit lite klokare och var på god väg att uppfylla allt som skulle uppfyllas när man fyller fem.

Jag minns inte när det slutar vara viktigt. Var det så sent som mellanstadiet eller hade man lämnat det bakom sig redan som nioåring?

Idag känner jag att det var lite viktigt igen.
Idag när jag fyller trettionioochetthalvt.

Menade du?

När jag slår upp ord i uppslagsverk har jag en förmåga att villa bort mig. När jag tagit reda på vad ordet jag söker betyder fastnar i uppslagsverket och läser om andra saker. Bilder som verkar skojiga eller bara orden omkring det ord jag sökte.

Idag ville jag ha reda på vad komministratur egentligen innebar och googlade. Upp kom de vanliga träffarna i synonymordlistorna. Då tänkte jag (i min enfald) att det kanske stod i NE. Det gjorde det inte. Istället stod det Menade du axminstermattor? Nej, inte i närheten. Men jag var ändå tvungen att kolla vad det var för slags mattor. Sedan övergick jag till SAOL och fann svaret.

Kanske är menade du? dagens sätt att fastna i uppslagsverk?

Morgondagens lampor

Funderade igår på om man om några år nostalgiskt kommer att säga:

- Kommer du ihåg glödlamporna? Det blev ljust när man tryckte på lampknappen! Fantastiskt!

eller:

- Kommer du ihåg de första lågenergilamporna som man fick vänta på i flera sekunder innan de började lysa?

Jag hoppas på det senare, att dagens lågenergilampor snart kommer att ersättas av lampor som tänds med en gång. Precis som glödlamporna.

Förstår mig inte på det där med appar

En av mina fejjanvänners status idag:

Vill tipsa mina vänner om applikationen hitta iphone, (finns säkert för android med)som gör det enklare att hitta din telefon om den är tappad.. Många har återfunnit denna på detta sätt, nu vet även jag, som tursamt fick tillbaka min imorse..

Jag fattar ingenting. Men jag har ju ingen iphone. Kan man inte göra på det gamla hederliga sättet att ringa till den om man inte hittar den? Och, som min lunchdate Västmanländskan så klokt påpekade, är inte appen i telefonen, hur kan man då använda den när det är telefonen man tappat bort?

Ja, jag kommer nog att fortsätta ringa till telefonen om jag är av med den. Och ställa den traditionella frågan till mig själv "Var hade du den senast?"

Brev och paket

Jag är lite irriterad på vår brevbärare. Han/hon vägrar att dela ut paket. Tycker tydligen att det är bättre om jag går och hämtar dem på ICA. Kanske har han provision på det pakethämtarna passar på att handla när vi är där.

Jag beställer ofta pocketböcker på nätet. Jag tycker egentligen att det är trevligare att handla i bokhandel men även om de har "köp fyra betala för tre-erbjudande" är det dyrare än om jag köper böckerna för halva priset online. Oftast beställer jag en eller möjligtvis två. En eller möjligtvis två pocketböcker i ett paket går ner i vår brevlåda utan problem. Även om jag inte hämtat tidningen på morgonen...

Kanske förstår inte vår brevbärare glädjen med att få paket med posten. Kanske tror han/hon att det är räkningar och reklam som gör mig glad. Så är det inte. Vanliga brev och paket är det som lyser upp min tillvaro.

Jag kom osökt att tänka på ett paket jag fick för längesen. Eller det var inget paket, det var ett stort brev enligt avin. Då bodde jag i lägenhet med brevinkast i dörren. Det är mycket mindre än min nuvarande brevlåda. Jag tänkte mig ett stort paket! När jag kom till posten visade det sig vara ett väldigt litet paket. Med ett MilkyWay och en leksak. Det var dock för stort för att gå in i brevinkastet. Men gott, överraskande och en leksak ;-)

Mobilen i köket

I förrgår glömde jag min mobil i min mammas kök. Jag skulle kolla ett telefonnummer och sedan blev den liggande på köksbänken. Den brukar inte gå varm så jag tänkte strunt samma.

Igår lämnade jag in bilen för att de skulle felsöka AC:n. Ingen mobil att ringa till krånglade till det för mannen bakom disken. Jag sa att vi får väl göra det på något gammalmodigt sätt och bestämma en tid när jag kommer tillbaka.
- Men, men, det kan ju ta allt från tio minuter till tre timmar, sa han.
- Ja, men då kommer jag tillbaka om två, sa jag.
Om det skulle ta tre timmar så är det inte hans problem utan mitt, tycker jag. Det är jag som får vänta ytterligare en timme. När jag kom tillbaka efter två timmar sa den mannen som då stod bakom disken att han precis skulle leta upp mitt telefonnummer och ringa. Undrar om den första mannen inte talat om att jag inte hade min mobil eller om det ofattbara inte gått fram...

Men det måste finnas människor i detta land som inte har mobiltelefon. Människor som hela tiden måste göra på det gammalmodiga sättet och bestämma tid och plats. Och stå och vänta tills personen man bestämt med kommer för de har ingen möjlighet att ringa och fråga var han/hon håller hus. På något sätt känns det längesedan. Mycket längre sedan än det egentligen är.

Stora händelser

Vi har fått en ny kött/juicedisk på ICA.
Det tycker jag är en konstig kombination.

Dessutom har de omorganiserat i mjölkdisken.

Statusrader

Facebook för längesen hade min status överst på förstasidan. Det var bra. Då visste jag vad jag höll på med just då.

Sedan tog de bort det på förstasidan men det stod fortfarande överst på min profilsida. Lite omständligare att komma ihåg vad jag sysslade med för tillfället men det gick an.

Nu har de tagit bort statusraden även från profilens topp, den står bara i loggen. Har man hittat på en massa på facebook sedan man ändrade status hamnar den långt ner. Det gör att jag kan gå ut med soporna i flera dagar utan att reagera.

Jag får helt plötsligt för mig att jag måste göra lite mer långsiktiga saker i statusraden eftersom jag kommer att glömma ändra den. Bara för att jag inte ser att den är helt inaktuell redan på startsidan. Att man dessutom måste trycka fram statusfältet så att man kan fylla i det gör det inte lättare att komma ihåg att ändra.

Jag är lite missnöjd. Kanske mest för att jag är lite smått glömsk när det gäller statusrader...

Trendspaning

Förra helgen fylldes min fb-sida med pepparkaksbakande barn i varierande storlek alternativt pepparkakshus (också de i varierande storlek). Idag verkar det som om alla bakar saffransbiscotti. Däremot var det ingen som la upp några bilder på barn som la lutfisken i blöt på Annadagen, det var ingen som skrev att de gjorde det heller. Det verkar som om det är bestämda dagar för de nya julrelaterade aktiviteter och att någon av julkakorna har bytts ut mot skorpor.

Igår kväll delades mina vänner upp i två kategorier. De som tittade på den stora festen och de som såg på Idol. Jag tillhörde den första kategorin och får därmed erkänna att jag tittade på tv igår. Jag som satt och funderade över att inte alla tittade på samma program på tv längre som på Razzels tid, men det verkar som om jag hade fel i min fundering.

Etnologen har vaknat till liv. Och viljan att följa trenden med saffransbiscotti...

Bilden har jag lånat från Arkitekturmuseet (fotograf: Matti Östling)

Två rara sorters människor

På min enormt långa julklappsrunda i Helsingborg igår (från Konsul Olssons plats till Stortorget) var jag tvungen att ta igen mig för att orka gå tillbaka till bilen. Det fick bli Fahlmans - kondiset jag inte gick på som gymnasieelev eftersom det bara var folk från Nic som hängde där.

Inne på Fahlmans såg jag två sorters människor som jag sällan ser. Båda sorterna framträder tydligare på vintern av ganska självklara anledningar. Båda sorterna är ganska rara i ordets båda bemärkelser.

Den ena sorten är de som knyter sin halsduk under hakan. Mest män i övre medelåldern. Helst skotskrutig halsduk i rött, vitt och svart.

Den andra sorten är damer som inte tar av sig hatten när de fikar. Man får ju tänka på frisyren. Men blir det inte väldigt varmt att sitta med pälsmössa inomhus?

Fluglik

Jag har tvättat våra bilar idag. Funderade över hur många små flygfä som fått sätta livet till bara för att vi susar fram i våra bilar. Det var ganska många fluglik eller flugblodstänk att gnugga bort.

Har flygfäna blivit fler sedan bilismen kom så att summan av flygfä är konstant? Eller var det mycket mer småflugor i våra mor- och farföräldrars barndom. Det är ingenting man har hört något om. Kanske är det en av de saker som mörkas när man talar om att det var så mycket bättre förr?