Fel vald almanacka

Det är en konst som inte ska förringas att välja kalender. Det än mycket som ska passa. Format, ränder eller ej, plats att skriva, dagarnas uppställning på uppslaget, designen, typsnittet, tjockleken på pappret... Så mycket som möjligt ska stämma. Jag tror att det är få förunnat att ha hittat den perfekta.

Min nuvarande arbetsgivare ger oss alla likadana. Med Riksarkivet skrivet i guld på utsida. Den är långt ifrån perfekt men just i år har jag bestämt mig för att den duger.

Hos min förra arbetsgivare skickades det runt en katalog som man fick välja ur. Då hittade jag en som jag trivdes väldigt bra med. 

Ett år hade jag en personlig almanacka. Trots sin personliga prägel var inte heller den helt perfekt. Men den var fin och unik.

När jag var i ute på fältet som arkivarie inom kyrkkom-projektet hittade jag en arkivbox med kalendrar i en församling. Om det var jag som skulle välja kalender till en verksamhet där det mesta händer på söndagarna hade jag nog valt en annan modell. En där inte söndagen utrymme är veckans yttepytteminsta...

Gör inte det här hemma!

När någon på fejjan skriver att brownie-grejen är livsfarlig så ska man tro det. Låta bli att prova. Men det är väl som i Ronja Rövardotter, man måste veta vad det är man ska akta sig för.

Så för allt i världen, blanda inte 4 msk socker, 4 msk mjöl, 2 msk kakao och lite salt väl i en mugg. Tillsätt absolut inte 2 msk rapsolja och 3 msk vatten och rör om till en slät smet. Låt bli att köra det i drygt 1 min och 30 sek i micron. Om du nu trots allt gjort det så låt bli att äta det med lite glass.

Jag har gjort det och jag är glad för flera saker:

1. att jag bara hade kakao till en halv sats. Hade jag haft mer kakao vet jag inte om jag hade kunnat låta bli att göra en sats till... 
2. att jag inte hade det här receptet när jag var tonåring. Muffins tar ju ändå lite längre tid att göra. Och alla de där russinen jag åt var faktiskt nyttigare.

Det här var alldeles för lätt och alldeles för snabbt.

Livsfarligt! Livsfarligt. Nu har jag varnat er.

Säkert vädertips

När man ser tre polismotorcyklar (med poliser på såklart) stå på en grusväg vid Stenestad då vet man att det kommer att vara fint och varmt solskensväder hela dagen.

Guf i mustaschen ett minne blott

Jag har ganska länge försökt odla mustasch. Det går sådär om jag ska vara helt ärlig.

Anledningen till mustaschodlingen är att jag vill ha lite guf kvar i slutet av glassen och det hade varit ganska smart att spara den i mustaschen.

När vi handlade glass med guf på bästa stället (Det blå ishus i Tversted) under veckan som gått såg jag till min glädje att jag inte längre behöver tänka på det där med mustasch. Nu kan man få guf i botten och mellan glasskulorna för en liten extra peng. Mycket bra.

Mitte?

Min svåger tipsar om ett hotell i Berlin i sin facebookstatus. Han skriver att det ligger centralt. Då började jag fundera på var centrum i Berlin ligger. I en stad som varit delad finns det minst två centrala delar. Vilken av dessa betraktar min svåger som Berlins centrum?

Efter lite diskussion här hemma kom vi överens om att svågern antagligen var mer västberlinig än östberlinig och att hans "centralt" ligger vid KaDeWe. När man kommit så långt i diskussionen är det helt klart läge att googla. Vi hade fel. Svågerns "centralt" ligger i öst, vid Rosenthalerplatz.

Japp

Åt Japp på vägen hem.

Tänkte på Daniel Götschenhjelm (vem gör inte det när man äter Japp?) och en gammal fundering över tidningsrubriker av typen "Sveriges svar på NN". Det känns som om det aldrig är tvärt om. Därför brukade jag och Chlott varje gång vi såg en bild av Brad Pitt säga just "åhh, USAs svar på Daniel Götschenhjelm!" Det faller lite på att det inte är så många som vet vem Daniel Götschenhjelm är (vilket är en skandal!!!). Det brukar inte hjälpa att säga att det var han som var med i jappreklamen för evigheter sedan, den där den jappätande killen blåser sig upp istället för att göra armhävningar.

Oftast är de där svenska svaren på amerikanska skådespelare väldigt dåliga. Tidningen har möjligtvis hittat bilder som med god vilja kan vara lite lite lika. Jag tror ju inte att de menar själva skådespelandet någon gång.

Den ende jag skulle kunna tänka mig vara en tvärtomare är Ingemar Bergman och då tror jag att man syftar på regisserandet och inte den bildliga likheten. Och det är ju så mycket större att bli jämförd i det man gör istället för hur man ser ut.

Nåväl, Daniel. Bäst är han i Radioskugga - Sveriges svar på Twin Peeks.

Dagens tips

Låt bli med att få höstkräksjukan jag har haft sedan igår kväll. Att kräkas är aldrig skoj. Att göra det hela natten är inte heller så roligt. Det hjälper inte om man är två om det. Även om vi tog igen sömnen under dagen idag är vi helt utslagna. Och särskilt sugna på mat kan man inte säga att vi är. Återvänder snart till sängen.

Dagens tips

Gå inte in på banken och du inte har oceaner av tid.

I fredags lämnade jag mitt visakort i kortläsaren på Pressbyrån. Jag har varit medveten om att det skulle hända sedan de började med chip. Det var bara en tidsfråga.

Kortet blev spärrat i fredags och jag skulle bara in på banken och beställa ett nytt. Eftersom banken inte har de kundvänligaste öppettiderna och jag vill ha ett nytt visakort så snart som möjligt var det lunchen som gällde för bankärendet. Först får jag vänta i tjugo minuter på att komma fram till kassan. Inte för att det är mycket folk på banken, förutom de som stod vid de två öppna kassorna var det tre personer före mig i kön.

Under tiden jag satt och väntade kom jag på att det kanske var smart att ta ut lite kontanter, hur mycket berodde lite på hur lång tid det skulle ta innan jag fick ett nytt kort. Två bankärenden alltså.

Väl framme vid kassan trodde jag att han var lite rationell när han bad mig fylla i uttagslappen medan han beställde ett nytt kort. Jovisst, när jag trodde att allt var klart började han fråga om jag hade fått information om bolåneförsäkring eftersom jag hade bolån i banken. Om någon av oss skulle bli arbetslös. Den sannolikheten är väldigt liten, sa jag och talade om att jag inte var intresserad. Men om någon av er går bort, fortsatte han. Inte intresserad av annat än att komma här ifrån med kontanter i handen och få lite mat var det enda jag ville skrika men skakade bestämt på huvudet i stället.

Han klickade vidare på musen och tittade på sin datorskärm, hämtade lite papper jag skulle skriva på. Sedan frågar han om vi har någon personlig rådgivare. Då ljuger jag honom rakt upp i ansiktet och säger att vi har en i Helsingborg. Bara för att få slippa tacka nej till det också. Sedan drar han upp den här bolåneförsäkringen igen men kommentaren "det är klart att man inte vill tänka i sådana banor men om det händer så måste vi veta att vi har informerat er om det". Sen (efter att jag stått vid kassan i 10 minuter) får jag äntligen mina pengar och kan gå därifrån. Hungrig och ilsken.

Jag jobbar ju inte på banken men trots det är jag medveten om att det är ganska många som gör sina bankärenden på lunchen. Och alla som har lunchrast vet att man inte vill sitta på banken i en halvtimme av den. Om jag jobbade på banken så skulle jag inte vilja att kunderna var arga när de gick därifrån utan för deras skull jobba så snabbt och effektivt som möjligt mellan 11.30 och 14.00. Jag hade inte velat att de när de gick funderade på att ta ut alla pengar och lägga dem i madrassen i stället...

Uppdatering: Idag fick jag en webbenkät att fylla i om min senaste kontakt med banken. Jag var rätt neggo...

Frukostbulle

När det är helg brukar min förstafrukost bestå av kanelbullar och varm choklad. När jag berättat det för vissa av mina vänner har de blivit så där vuxna och sagt att det kan man inte äta. Det är ju inte alls nyttigt.

Nej, jag äter inte förstafrukost för att det är nyttigt. Jag äter förstafrukost för att jag är hungrig och att det blir kanelbullar till förstafrukost beror på att det är gott. Och att jag äter den ensam så det är ingen som hindrar mig från att äta en god förstafrukost. Den som möjligtvis hade kunnat ha något att säga till om angående frukostval sover vid den tiden på helgmorgnar.

Nu visar det sig att jag hela tiden har haft rätt i mitt förstafrukostval. Jag är inte ensam. Pressbyrån håller med mig. Kanelbullen är den nya frukostbullen.

Till alla oroliga hälsofantaster som vill mitt allra bästa kan jag tala om att jag till andrafrukost några timmar senare äter smörgåsar och dricker juice. Ibland äter jag fil även på helgen, fast jag tycker att det hör vardagarna till.

Dagens tips

Om en av dina favoriter bland lösgodiset har flyttat ner några hyllor till en mer barnvänlig höjd och dessutom fått mycket starkare färger ska du ta det som en varning. Det är mycket troligt att även smaken av konstgjord frukt har förstärkts.

Skjut ej upp till morgondagen

Idag ska jag på bröllop. Allt är klart förutom att jag inte har strukit min omsydda klänning. Igår när jag kom hem var jag tröttare än tröttast. Så trött att jag var tvungen att sova en stund för att orka gå och lägga mig. Det blev inget klänningsstrykande igår kväll. Bröllopet är inte förrän vid två idag så det är ingen fara på taket egentligen. Jag hinner, det är förmiddagens enda uppgift.

Denna uppskjutna klänningsstrykning gjorde att jag i nattens dröm(mar?) har fått för mig att min kompis mamma är adlig (med det adliga namnet Lindsjö), träffat min mamma som snabbtråcklat på fel band i empireskärningen på klänningen, försökt få av det felaktiga bandet vilket var svårare än man kunde tro, visat spetstrosorna, ätit lite mellanmål med andra bröllopsgäster före vigseln, missas lurbröllopet med raketer som var på den i inbjudan utsatta tiden och luskat reda på att vigseln var flyttad till klockan 18, gått vilse i kyrkans källare som visade sig innehålla ett storkök och dessutom missat början på bröllopet så att jag fick smyga in efter brudnäbbarna.

Tänk så harmoniska drömmar jag drömt om jag bara strukit min klänning.

Beroende av sökmotorer

Precis som på de flesta ställen googlas det en hel del på mitt och Tobias kontor. Så fort vi är lite osäkra, inte tror på vad den andre säger eller undrar någonting så googlar vi.

Igår undrade vi hur många barn den kvinna som fött flest barn hade fått (69).

Idag fick vi bildsöka lite på Magnus Samuelsson som blivit tvåa på listan med Sveriges manligaste män (underlaget var en enkät enbart ifylld av män). Dessutom trodde inte Tobias på mina kunskaper om kyndelsmäss (vilka visade sig vara alldeles korrekta och större än man kan tro).

Han var också tvungen att ta reda på exakt vad en sexman var efter ett ganska olyckligt skrivet bindestreck i en arkivförteckning. När han gjorde det hörde jag ett "det var inte på google man skulle söka efter det". Den förklaringen vi letade efter kom ganska långt ner på den listan...

Dagens tips

Om man får ett meddelande eller mejl som någon har skickat till alla sina kompisar (till exempel ett "Vi har flyttat"-meddelande på facebook) och känner att man vill svara på det finns det en fråga man genast ska ställa sig:

Ska jag svara alla eller bara den jag fått meddelandet/mejlet från?

Om man tar sig tid att svara på den frågan för sig själv innan man skickar iväg sitt meddelande kommer ganska många att vara ganska glada, kanske utan att veta om det, eftersom de slipper få ditt svar som är avsett för personen du fått meddelandet av.

Någon sekunds eftertanke. Hur svårt kan det vara?

Dagen namntips - Aqvilina

Sannolikheten att man skulle stöta på sin namne är ganska liten om man heter Aqvilina. Det är bara 1 person som kallas för det, de andra 29 har det bara som andranamn.

Jag inser att det börjar bli en yrkesskada men när man står där och bläddrar i böcker med namn sida upp och sida ner är det lite svårt att låta bli. Har man en gång knäckt den där läskoden så läser man (gammal lärarhögskolevisdom). Samtidigt insåg vi idag att vi lever i en lite knasig värld på mitt jobb eftersom vi tror att alla heter alla sina namn. Bengt Kenneth, Ebba Maria Elisabeth, Lars Göran Samuel. Så är det ju inte, i vardagen kallas de ju bara för ett och oftast är det ju det vanligaste som är tilltalsnamn. Fast i mitt fall är det fel namn som är understruket, enligt församlingsboken heter jag Anna.

Dagens namntips - Pörly

Idag har det lästs lite extra noga i kyrkoböckerna under arbetets gång. Många bra och fina namn finns att hitta i denna guldgruva. Ottilia, Potensia, Lahulda... (ja, koncentrationen var på flicknamn till Grynet på ön).

Dagens namntips är Pörly. Det visade sig att den Pörly vi hittade i dopboken från Långaryd senare bytt stavning till den mer vanliga, Pearly. Lite mesigt... Enligt scb finns det fem personer som heter Pearly varav en kallas för det. Ingen stavar det med ö.

Nästa steg i utvecklingen

Kyrkoböckerna (och resten av kyrkoarkivshandlingarna) som jag förtecknar ska skickas till scanning med tiden och bli finfina bilder som man kan se på SVAR.

Idag kom vi på nästa steg i scanningutvecklingen. Skiktscanning. Man lägger in hela boken i scanningapparaten och så scannar den varje sida utan att man behöver bläddra. Jättebra.

Min kollega tyckte att jag skulle ringa och tipsa Riksarkivets scanningavdelning MKC (Media Konverterings Centrum) om den ypperligt goda idén. Det tänker jag inte göra förrän min provanställning övergått i tillsvidaretjänst...

Dessutom tycker jag att bildfångst är ett mycket finare ord än scanning. Skiktbildfångare kommer jag föreslå att undermaskinen ska kallas.

Stresstips

Dagens tips på hur man stressar upp sig själv:

Tappa din nya (nåja bättre begagnade) jobbmobil i stengolvet så att batteriet flyger ut precis innan du ska skynda iväg till tåget. Sätt ihop den igen och försök starta den. Den förblir svart och tyst. Ångest, ångest, vem var det nu igen som kom och gav mig mobilen i måndags, hette han inte Dan, har jag sett honom sedan dess, nej. Undrar var han kan tänkas sitta någonstans. Måste gå nu för att hinna med tåget. Får lösa det imorgon.

Tar med telefonen och laddaren hem för att undersöka saken närmre.

Andas ut när det visar sig att det bara var batteriet som var urladdat.

Två viktiga lärdomar: jobbtelefonens batteri är inte så bra som på min vanliga mobil och håll i sakerna.

Olika lösningar

Mystiskt.

Igår kväll var vi hemma hos M&K. I deras nya skafferi såg jag minst sju tekannor. Men när vi skulle dricka te framåt kvällen fick vi varsin stor kopp varmt vatten och påste. Trots att vi var tre tedrickare. Jag hade kokt en kanna te...

Jag börjar såklart fundera på varför. De kan kanske inte koka te i kanna. Eller kanske är det så att alla tekannorna i samlingen droppar och att stenplattan på soffbordet inte tål varmt tedropp.

Droppande tekanna är ju ett stort problem, det är alltid lite spännande att hälla upp te hos någon eftersom de flesta kannor droppar.

Min pappa och Tinas lösning är att tekannan står på en bricka. När man serverar ställer man koppen på brickan och allt droppande från tekannan hamnar på brickan istället för på bordet.

Jag har löst problemet genom att köpa en kanna som inte droppar. Det är kanna nummer två från den keramikern. Kanna nr 1 (som syns på bilden) fick jag i födelsedagspresent och den var dropptestad i affären av min mamma.

Det finns olika lösningar, jag tycker att påstelösningen är den sämsta. Men å andra sidan är jag ju inte säker på att det var anledningen...

Nu sner det

På kassettbandet med danska barnvisor fanns en sång som nästan alltid slår in. Den handlar om att när det snöar så är man alltid förkyld och får stanna inne och när man väl är frisk nog att gå ut så är det töväder igen. Här kommer texten in alles:

Nu sner det, nu sner det
jeg ligger her og ser det
hver eneste gang jeg har en streg
og næse på
så sner det

De andre, de andre
med støvler på og vanter
de løber nu og slås med sne
jeg ligger her og venter

Jeg får hostesaft og honningmælk
men jeg vil hel're ud på kælk
de voksne si'r
i mor'n min ven
men jeg går ikke med på den

Så tør det, så tør det
i mor'n begynder sølet
og jeg må ikk' engang komme ud
fordi jeg er forkølet

Idag hade Fisen de textsnuttar vi brukar sjunga som statusrad på fejjan. Den satte sig på hjärnan direkt och eftersom jag inte kom ihåg hela texten googlade jag. Då visar det sig att vi bara sjungit en väldigt kort och sammanfattande bit av texten nämligen de två första raderna och de två sista. Men, men, det är ju trots allt det som allting handlar om...

Eftersom min webbläsare på jobbet alltid vill översätta allting till mig ville den även översätta den här sidan från danska. Okejdå, tänkte jag eftersom det alltid är skoj med googleöversättningar. Den första versen blev dock lite väl allvarlig...

Nu gör det, nu gör det
Jag ligger här och ser det
varje gång jag har en stroke
och näsa på
det gör det

... och obegriplig. Nu gör det?

Husmorstips

Igår köpte jag en fin klänning att ha ikväll. Bar hem den i en plastpåse och när jag skulle visa hur fin den var för R hade klänningen blivit statiskt elektrisk och satt som en ålskinn runt benen. Inte så där värst snyggt och inte särskilt bekvämt.

Vad gör man när man behöver husmorstrix? Ringer sin mamma. Jag hade tänkt mig tips som "torktumla en stund", "spreja med vatten och sköljmedel" eller "ät en halv apelsin, vira in dig i duschdraperiet och gå baklänges" Min mammas första svar var "har du letat på nätet?" Det gjorde mig lite glad på något sätt. Hennes andra tips var att ha en underkjol av bomull eller siden som inte blir statiskt.

Nu har jag följt hennes första tips utan att hitta annat än "tvätta med sköljmedel" (vilket jag inte har tid med) eller "köp mirakelsprej" (vardå?) och "låt bli att köpa kläder av material som blir statiskt" (för sent...). Testar hennes andra tips istället.