Backen?

Sitter och förteckna Dalby församling. Jag är lite irriterad över deras val av fastighetsnamn. Jag vill uttala det rätt, förstå hur de tänkt (ja, försöka i alla fall) när de bestämde namnen. För det mesta brukar det framgå vad det är de syftar på eftersom kvarter ofta har sammanhängande namn. Bara blommor i trädgården, militärinspirerade eller yrken inom en kategori.

Den första kluriga fastigheten var Axeln. Kroppsdel eller fordonsdel? Sedan kom Bromsen (insekt?) som visade sig byta namn till Handbromsen lite längre fram. Jag slog fast att Axeln nog var en axel som en framaxel. Hjulet och Ratten gjorde mig bombsäker. Betoningen på Axeln var utredd.

Men fastigheten Backen? Jag har fortfarande ingen aning. Funderar på att åka på tjänsteutflykt till Dalby för att se om den ligger på en backe. Eller möjligtvis knacka på och fråga människorna som bor i husen vilken fastighetsbeteckning de har och se hur många som säger backen som höjden och hur många som säger backen som man lägger i när man inte vill framåt med bilen. Empirisk etnologisk undersökning på högsta nivå, bara för att jag ska slippa undra…

Ny frisör och ny frisyr

Jag gick och klippte mig i Lund istället för hos min vanliga frisör. Jag valde frisör av nostalgiskäl. När jag pluggade unnade jag mig en dyrare frisör bara för att deras schampo luktade så gott. De använde nog inte samma schampo längre för någon luktnostalgitripp blev det inte.

Det är lite spännande att gå och klippa sig hos någon ny. Fast just hår är ju ganska tacksamt, det växer ut igen om det skulle bli för hemskt. Att klippa sig i storstan kostar mer än att klippa sig på landet. Fast i priset ingick att få håret tvättat medan man låg i en massagestol. Det var värt en hel del. Och så fick jag en massa sprej och grejs i håret. Det brukar jag inte få hos min vanliga frisör eftersom hon vet att jag inte använder något sådant och att jag med största sannolikhet är på väg hem till en dusch för att bli av med allt småhår...

Jag fick en lite annan frisyr. Jag hann tänka Magica de Häx en gång under klippningens gång. Men det blev bra till slut. Och till sist visade frisören hur jag kunde busa till frisyren med att göra lite lockar med en plattång. De lockarna höll inte ens för en promenad från mitten av Lilla Fiskaregatan till Centralen. Men de var fina så länge de varade.

Ja, jag blev julfin i alla fall.

Bananflugans rörelse i rummet

Hade jag haft några miljoner över hade jag nog satsat dem på bananflugeforskning. Inte på hur snabbt de förökar sig, det är kartlagt nog, utan hur de rör sig. Jag försöker, med en dåres envishet, fånga dem med handen. De flyger inte i någon racerhastighet men på något sätt byter de riktning precis när man håller på att få tag på en.

Även när de inte är jagade flyger de alldeles vimsigt hit och dit men ändå bestämt på något sätt. Som om de är väldigt nöjda med de matrester de hittat men ändå flyger en sväng för att hitta lite banan, man kan ju aldrig så noga veta om det finns någon i närheten. Bara för att kolla liksom, fast utan att verka alltför ivrig att hitta någon. Dessutom verkar det lite som om man stör när man öppnar sopskåpet där de slagit sig till ro. Då måste de flyga upp, som elever som somnat till pogopedagogbildbandet när lamporna i klassrumstaket tänds.

Vi har satt upp en bananflugefälla. Få väl se om det är någon enstaka som tycker att det är lockande. Och så ska jag försöka undvika att låta citronerna ligga tills de åter blir gröna, fast med en helt annan taktil känsla...

Beroende av sökmotorer

Precis som på de flesta ställen googlas det en hel del på mitt och Tobias kontor. Så fort vi är lite osäkra, inte tror på vad den andre säger eller undrar någonting så googlar vi.

Igår undrade vi hur många barn den kvinna som fött flest barn hade fått (69).

Idag fick vi bildsöka lite på Magnus Samuelsson som blivit tvåa på listan med Sveriges manligaste män (underlaget var en enkät enbart ifylld av män). Dessutom trodde inte Tobias på mina kunskaper om kyndelsmäss (vilka visade sig vara alldeles korrekta och större än man kan tro).

Han var också tvungen att ta reda på exakt vad en sexman var efter ett ganska olyckligt skrivet bindestreck i en arkivförteckning. När han gjorde det hörde jag ett "det var inte på google man skulle söka efter det". Den förklaringen vi letade efter kom ganska långt ner på den listan...

Mallgroda

Efter att ha jämfört vilket ämne som verkade mest förtråkande på doktoranden (laxhjärna eller grodägg) kom vi in på vilka slags grodor vi kände till. Vildgroda, lövgroda, tamgroda, skogsgroda...

När Ola sa mallgroda var jag tvungen att bita mig i tungan för att inte kalla honom för mallapa. Och så kom jag att tänka på min morfar. Vi brukade viska saker till varandra bara för att retas lite med min storebror. Det hade kunnat vara hemligheter som viskades (vilket det ju var ibland, mycket hemliga) men oftast viskade vi bara mallgroda som svarades med ett mallapa.

På bilden ser ni en Mallgroda och en Mallapa, ni får själva räkna ut vem som är vad...

Hårdrock eller synth?

Vad är det för cd-skivor som hängs upp som fågelskrämsel i träden? Vilken genre tillhör de? Är de spelbara eller utsorterade för att de är trasiga? Eller är de kanske helt tomma?

Frågan väcktes när jag talade om vårt kajproblem. Kajorna som byggde bo i vår skorsten i fjol försöker ta sig förbi gallret (vi lagt som hinder) för att återta sin, i deras tycke, finfina boplats. De försöker hacka sig igenom metallen eller bara lyfta lite på den och det dunkar i hela huset. Jag gick ut och skrämde bort dem på morgonkvisten idag.

Frågan är vilket som är det bästa sättet att skrämma bort dem - att sätta en fågelskrämma på balkongen eller att hänga upp blänkande cd-skivor runt skorstenen? Fågelskrämman kanske även skrämmer grannflickan som har sitt sovrum mitt emot. Cd-skivorna kommer att se märkliga ut oavsett vilka silverblanka skivor det än är...

En (1) julklappsaffär

Om du skulle handla alla dina julklappar i en enda affär - vilken affär skulle det vara?

Inte för att jag känner något behov av att göra det, men det är alltid skoj att fundera lite. Jag tror att jag hade fixat julklappsinköpen i en bokhandel, särskilt om det är en bokhandel som även har lite spel. Annars hade jag valt någon affär som har lite av varje, som Åhléns.

Jag ställde frågan till min man och hoppades att han skulle säga Carl Hoff, men med tanke på vilka andra två han köper julklappar till (sin mor och far) insåg jag att det inte skulle bli hans svar... En mer trolig gissning från min sida var Clas Ohlsson. Men nej, hans svar var Statoil.

Gumman

Gummorna har bytt ålder. Det finns många fler som kallas gumman när de är mellan 1 och 4 år gamla än när de är 60+. (60 är den lägre gränsåldern för gummor enligt vetenskapliga undersökningar. Det är säkert.)

Att kalla någon i min ålder för gumma eller ännu värre "lilla gumman" är närmast belagt med dödsstraff. Det är fruktansvärt förnedrande, särskilt som det oftast kommer ur munnen på medelålders män. Senast häromdagen beskrev Z ett samtal med orden "Han sa det så där lilla gumman" och honom tycker vi inte om.

Jag vet inte om det är någon bra idé att kalla damerna som passerat 60-strecket för gummor. De tillhör ju den generationen som talar om sig själva som tjejer...

Tiden

- Kvart över nio. Då är det nästan samma både framlänges och baklänges, sa Robban
- Precis som kvart i tre, sa jag.

Robban såg frågande ut.
- Nio minuter i fyra menar du väl?
- Nja, nästan. Sju i halv elva.
- Va?!?

Då kom vi på det. Jag tänker analogt. Jag ser urtavlan framför mig. Robban tänker digitalt. 21.12, 15.51.

Sen kom jag på vad jag önskar mig i julklapp.

Bilden är från http://www.watch-heaven.com/. Hint, hint.

Fattar du det roliga?

I min familj brukar vi säga att barn under 12 och tanter över 80 inte förstår ironi. Den övre åldersgränsen är jag böjd att sänka rejält efter mötet med personalen på kommunkansliet... Jag funderar lite på om det finns en sådan åldersgräns även för Jan Stenmarks bilder.

Idag tog jag med mig den här bilden till jobbet för att indoktrinera inför utställningen med Jan i konsthallen nästa månad. Jag visade den för min chef, en dam på sitt 62 år. Hon såg ut som ett frågetecken och sa att hon inte förstod alls. Jag visade bilden även för U (57). Hon gapskrattade.

Kan det vara så att det går en gräns någonstans mellan 57 och 62? Och var går den undre gränsen?

Jag skulle ju kunna göra en liten test. Skriv en kommentar och tala om ifall ni tycker att den var rolig/inte föstår det roliga, vilket kön och vilken ålder ni har. Testa gärna på era vänner/föräldrar/barn.