Pirog

Lyssnar på Robban som talar med sin mor i telefon på mors dag.

Efter att Robban redogjort för vår dag säger han
-Pirog.
Svärmor svara någonting som jag inte hör.
-Jaha, Piorot, säger Robban.
Jag får en fnitterattack och går ut och gör tea istället för att tjuvlyssna.

Inser att det är det svärfar ser på teven de talar om och inte vad de hade tänkt bjuda oss på om vi kommit och fikat...

Stavar du med æ?

Idag kom min närmsta chef in och frågade hur jag stavade mitt efternamn, om jag skrev det med ett danskt æ. Det kunde jag ju inte neka till.
- Men, sa jag, i folkbokföringen och i mejladresser är det inte så, det klarar de inte av.
- Nej, det såklart, sa han, men jag ska vara uppmärksam på att det blir rätt på alla ställen där det är möjligt.

Det förgyllde min vardag. I vanliga fall när folk kommer och frågar hur jag stavar mitt efternamn vill de bara att jag ska bokstavera...

Titta ut, titta ut en minut...

Kontorsutsikten i Klippan - Nettos parkering syns väldigt bra när trädet är borta.

Kontorsutsikten i Lund - Blommande fruktträd och lummigt grönt.

Jag är nöjd med bytet!

En sur och två glada

Idag har jag klappat på den suraste katten i världen, Dorotea Delight. Jag kan förstå henne efter vad hon gått igenom de senaste dagarna. Det var vårt fel som åkte med henne till det hemska stället...

I måndags blev hon sjuk. Kräktes några gånger, blev väldigt slö och när jag kände på hennes mage var den hård som sten och hon gnydde. Vi åkte till djursjukhuset där de behöll henne. När de röntgade magen såg det konstigt ut. De opererade och när de öppnat henne såg de att det var en kvarglömd kompress sedan de opererade bort livmodern för fem år sedan (sic!). Kompressen hade gjort att tarmen vuxit ihop och de var tvungna att ta bort större delen av den. Det var rätt illa däran med katten ett tag och både jag och Robban gav upp hoppet. Men Dorotea piggnade till och idag var vi inne och hälsade på henne. Hon glodde mest in i väggen. Sedan satte hon sig på våra jackor och kissade. Hon var riktigt sur. Och det är väldigt svårt att förklara orsak och verkan för en katt...

Men vi är väldigt glada att hon finns och kan vara sur.

Inte stöttålig

Vår tvättmaskin stöter på mig. Den om något borde ju veta att jag är gift...

Idag fick jag en stöt så att jag hällde ut hälften av tvättmedlet över handen. Jag blir ilsken som ett bi när den håller på sådär. Robban har aldrig fått någon stöt så han tror bara att jag inbillar mig. Bara för att vår tvättmaskin inte är lagd på det håller ska man väl kunna bli trodd?

Idag stötte den på mig för sista gången. Jag överlät allt tvättansvar till den i hushållet som tvättmaskinen inte stöter på. För stöter den på mig en gång till åker den ut!

Stresstips

Dagens tips på hur man stressar upp sig själv:

Tappa din nya (nåja bättre begagnade) jobbmobil i stengolvet så att batteriet flyger ut precis innan du ska skynda iväg till tåget. Sätt ihop den igen och försök starta den. Den förblir svart och tyst. Ångest, ångest, vem var det nu igen som kom och gav mig mobilen i måndags, hette han inte Dan, har jag sett honom sedan dess, nej. Undrar var han kan tänkas sitta någonstans. Måste gå nu för att hinna med tåget. Får lösa det imorgon.

Tar med telefonen och laddaren hem för att undersöka saken närmre.

Andas ut när det visar sig att det bara var batteriet som var urladdat.

Två viktiga lärdomar: jobbtelefonens batteri är inte så bra som på min vanliga mobil och håll i sakerna.

Dörrar

En annan lustig sak med mitt nya jobb är att alla dörrar går på fel håll. Alla de dörrar jag puttat på idag ska man dra i för att öppna och alla som jag dragit i ska puttas på...

Jag börjar förstå varför alla andra använder de elektriska dörröppnarna istället för muskelkraft. Huset är helt enkelt felkonstruerat.

Nytt jobb

När jag var barn hade jag alltid hemlängtan när jag var på läger eller hälsade på min pappa. Även om det var jätteroligt att vara där och jag höll mig sysselsatt på alla möjliga sätt så kom det smygande ibland, särskilt på kvällen eller när jag var ensam. Det gick inte att stoppa, jag grät floder. Tack och lov var min bror expert på att trösta och få mig glad igen.

Lite så var det igår när jag kom hem från mitt nya jobb. Dagen hade varit spännande, många nya ansikten och namn. Alla var snälla. Allt var hur bra som helst förutom att jag inte kände en själ. Lite krystade samtal vid fikat. Ingen talade med mig när vi åt lunch, alla satt djupt försjunkna i sina tidningar. För att smälta in i gänget läste jag också tidningen. Lusläste. Till och med tv-tablån fastän vi inte har någon tv.

När jag kom hem och läste på facebook att jag var saknad på mitt gamla jobb blev jag otröstligt ledsen. Undrade vad jag gett mig in på. Varför hade jag bytt bort mina bästaste kollegor mot ett gäng som inte ens talar under lunchrasten? Jodå, jag vet varför, jag har flera bra anledningar men de poppade inte upp just när tårfloden rann som mest...

Idag satte jag mig vid det sociala bordet vid lunchen. Där talade de om Bremenresan de varit på förra veckan, fördelarna med att vara med i personalföreningen, om katter som trivdes bäst på landet och om allt möjligt annat. Tidningsläsarna fick sitta för sig själva. Jag har valt ett annat, bättre bord!

Idag har jag dessutom blivit insatt i det jag ska fylla mina dagar med, förteckna kyrkoarkiv. Och jag vet skillnaden mellan sinnessjuka och idioter.

Nu ska jag leta upp min närmsta kollega i fotokatalogen från gymnasiet, mohahahaha...

Upp och ner är tiden

Siffrorna i stegräknaren vänder sig beroende på vilket håll den tror att man tittar på den från. Det har antagligen lite med lutningen att göra. Ibland blir man glad och ibland blir man lite ledsen när den har bestämt vilket håll den ska visa på. 9059 steg kan lätt bli 6506 och tvärt om.

Det är ju en hightechpryl som inte bara räknar steg utan även hur långt man gått, hur många minuter man varit aktiv, hur många kalorier som gått åt och så har den en klocka.

Idag kl 22.02 var det väldigt ljust ute och jag blev lite stressad eftersom vi inte ens hunnit dricka kvällsteat. Tills siffrorna vände på sig och jag kunde andas ut igen..

Dieseldag

Tack vare min gamla mejlkompis från Norge var vi på Dieseldagarna på järnvägsmuseet i Ängelholm igår. Han är dieseltågfrälst och hade åkt ner till Skåne bara för detta.

När vi kom dit blev vi lite förvånade över att det finns så många tågnördar.

Vi tittade på lok, nostalgisatt i ett gammalt sj-tåg som såg ut som när jag var ung, lyssnade på diesellokkonsert där alla i publiken höll för öronen och gick på museet.

Trevligt och lite udda...

Att montera en cykel

Fördelen med IKEAs monteringsanvisningar är att det är samlat i ett (1) häfte. Man börjar från början och fortsätter till slutet. Skruvar och muttrar finns uppräknade på första sidan så att man kan kontrollräkna och bestämma vilka som är vilka.

Idag har jag monterat ihop en cykel från Biltema. Monteringsanvisningar på tre olika ställen. Cykellyktan med navgenerator på en lapp som inte stämde med hur cykeln ser ut. En del i en cykelhandbok från Biltema som inte heller stämde helt och fullt. Och en sista lilla lapp som såg ut som om den bara beskrev cykelkorgens montering men när vi monterat cykelkorgen efter eget huvud såg vi att det även är en beskrivning av vilka brickor som ska användas till hjulet och hur cykellyktans lykta ska sättas fast. Sladdarna på den första lappen stämmer inte med hur de såg ut i verkligheten. Förvirrande nog verkar det som om man ska sätta fast framgafflarna och hjulet enligt bruksanvisningen med navgeneratorn men då missar man brickorna som står på den sista lilla lappen om cykelkorgen. Skruvar, brickor och muttrar låg i påsen med reflexer så att man trodde att de bara hörde till reflexerna men det var till hela cykeln inklusive cykelkorgen.

När cykeln väl är monterad inser jag att cykelpumpen vi har som passar till vanliga cyklars ventiler inte passar till den nya cykeln. De ventilerna ser helt annorlunda ut och kräver nog en specialpump. Det blev ingen premiärtur på cykeln idag, inte förrän jag köpt en pump som passar. Och ett lås, för det fanns det inte heller...

Nycklar

Jag har något freudianskt med nycklar.

Det har hänt flera gånger att jag glömt jobbnycklarna i låset på mitt skåp på jobbet när jag går på semester. Första semesterdagen får jag ringa till någon arbetande kollega och be dem ta hand om dem tills jag kommer tillbaka. När jag väl kommer dit kan jag inte komma in i huset utan måste gå via huvudentrén och bli insläppt.

Idag lyckades jag kasta nyckeln till arkivet i restavfallet tillsammans med det sista skräpet jag röjde utanför arkivet. När jag skulle gå och hänga arkivnyckeln i nyckelskåpet var den väck. Jag letade som en liten toka, både fisk, fågel och mittemellan. Till sist dök jag ner i soppåsen och halvvägs ner bland plastfickor och postitlappar (tack och lov att det inte var soptunnan i kafeterian) hittade jag nyckeln.

Något undermedvetet tror jag att det är...

Sommartecken

Jag såg en luftballong på vägen hem.
Det tycker jag är ett sommartecken!

Jag tycker att de andra årstidernas tecken också ska uppmärksammas, inte bara våren. Därför detta första sommartecken.

Textsnutt som försvann

Sms från lillasyster Fisen:
Vad kommer efter "en hund visst det är" i Mors lilla Olle?

Humhum hum humhum, men Olle blir glad.
"Å, en kamrat, det var bra, se goddag!"

Jag funderade hela vägen till tåget. Funderade lite när jag åkte hem i bilen. Tänkte på det när jag klippte gräset. Och i duschen. Utan framgång. Jag kom på resten av texten.

Tack och lov fanns den i min sångbok.

Litteraturens påverkan?

Det skulle bli en kärkommen omväxling att komma ifrån moderns jeremiader och de bråkiga systrarna ett tag.
Stolthet och fördom av Jane Austen

Jag har läst Jane Austen hela morgonen. Jag är lite rädd att jag kommer att tala lite märkvärdigt imorgon. Det är ju sannerligen tur att jag är lyckligt gift med en älskvärd och behaglig man.

Nä, om man skulle ta och pyssla lite i en regnvåt trädgård och baka lite istället.

Blåsippor aldrig snuva får

Idag tycker jag yttepyttelite synd om My som bestämt sig för att det är maj och att man inte behöver strumpor. Det är kallt att gå utan strumpor idag. Men My tyckte att det var ett nederlag att ta på dem igen.

Än är det vinter kvar, säger mor.