fredag, februari 29, 2008

Skumägg


Mitt absoluta favoritgodis är skumägg. Idag fick jag en hel påse av min väninna. Årets första. Underbart goda! Mmmm...

torsdag, februari 28, 2008

Borta

Min låg- och mellanstadieskola är borta. Det är någon som har rivit den - utan att fråga mig om lov! Jag fick en chock när jag tog en promenad (i väntan på skjuts från frissan) i byn jag växt upp i. Bara borta. Byggnaden som jag uppfattat som STOR var ersatt med en grusplan. Det såg väldigt konstigt ut.

För något år sedan när jag jobbade på Regionmuseets arkiv läste en byggnadsantikvarisk rapport om skolan. Då fick jag reda på att det fanns marmorkross i tegelbruket som gjorde att hela byggnaden skimrade i solen. Det la jag aldrig märke till under de 6 åren jag gick där...

Räknemaskin

Min dator på jobbet har fått något allvarligt fel. Varje gång jag vänder ryggen till för länge (går och dricker kaffe till exempel) får drivrutinen till grafikkortet fnatt. När jag sätter mig vid datorn igen är allting väldigt stort och den blå himmeln som mina skrivbordsgäss flyger mot turkos. Datakillen som kom för att se på eländet hade inte mycket mer att säga än att jag var tvungen att beställa en ny. Leveranstiden är en vecka. Tills dess får jag stå ut med att starta om datorn varje gång jag vänt ryggen till eller ständigt vara på min vakt (och klara mig utan kaffe).

Mitt i detta datorhaveri visar det sig att jag är i behov av en antikvitet för att utföra min nya arbetsuppgift - en räknemaskin med remsa. Den är inte lika rolig att leka med som en ny dator men den rasslar fint varje gång man trycker på + (eller något annat räknetecken) Låter lite gammeldags och jag är säker på att någon kommer att klaga på att jag stör friden...

tisdag, februari 26, 2008

Fullbokad

Jag tog inte med min kalender till Berlin. Det var nog tur. När jag öppnade den idag på jobbet var den full av anteckningar och möten som jag förträngt. Och fler blev det när jag öppnat mejlen som drällt in... Phu!

måndag, februari 25, 2008

Hemväg

Efter en vecka i Berlin var det dags att åka hemåt. Den resan innehåll följande transportmedel: Spårvagn, buss, flyg, tåg, båt och tåg igen. Efter det blev det lite bilåkande, tågåkande och bussåkande. Det mesta av dagens vakna timmar har varit i rörelse helt enkelt.

Berlinresan var precis vad jag behövde, en paus. Ibland inser man inte hur stressad man är... Efter några dagar med ingenting annat att tänka på än vad vi skulle se på den dagen och vilken världsdel vi var sugna på mat ifrån, var jag lugn som en filbunke. Skönare än skönt!

Men det tar antagligen inte så många dagar innan vardagsstressen hinner ifatt och alla de gamla vanliga funderingarna börjar gnaga igen.

söndag, februari 17, 2008

Långkalonger inomhus?

Luftvärmepumpen som vi satte in för några månader sedan är ett riktigt måndagsexamplar. Så fort temperaturen utomhus kryper under nollan bråkar pumpen. Sedan i fredags har vi inte haft någon värme i huset, men varmvattnet fungerar som det ska. Just nu sitter vi under filtar, eldar i kakelugnen och torkar tvätten med byggfläkt. Pumpgubben ska komma och titta på eländet idag eller imorgon. Brrr.

Den dag det kommer fjärrvärme till vår lilla by kommer jag att stå längst fram i kön för att skriva upp mig!

fredag, februari 15, 2008

Bra idéer


Fredagar efter lunch kommer jag och Z på de allra bästa av idéer. Tycker vi själva i alla fall. Idag funderade vi på att göra idolkort på alla på jobbet som man kunde samla på. Eller göra ett svartpetterspel med de olika avdelningarna. Men vem skulle vara svartepetter? Kungen kanske? Nåja, idéerna är inte riktigt sådana att man vill lägga dem i förslagslådan men vi har ganska skoj...

måndag, februari 11, 2008

Prins- och prinsesspyssel


Idag pysslade jag lite inför nästa veckas sportlovsaktivitet på biblioteket. En liten prins av en toarulle och en bra mycket större prinsessa av en petflaska. Roligt att få använda allt pysseljox före alla andra... Och förgylla allt med glitterlim.

fredag, februari 08, 2008

Yrken på K

Kommunarkivarie, kultursekreterare och kändis. Det är de tre saker jag är idag. Eller rättare sagt på måndag när inslaget sänds i radio. Jag fasar och hoppas att ingen lyssnar... Fast de som känner mig kommer antagligen att tycka att jag låter som vanligt. Det är nog bara jag som inte kommer att känna igen min egen röst. Men så är det väl för alla?