Joseph and the amazing technicolor dreamcoat

Jag fick en biljett till sista föreställningen av Joseph (tack A-C!), musikalen som Klippans gymnasieskola satt upp. Den var väldigt bra! De var så duktiga allihop att man blir helt lyrisk. Och glad.

Och vad passar bättre en söndag än en biblisk berättelse?

Telefonkiosk

Jag såg en telefonkiosk idag. Jag blev helt nostalgisk. Det var ett tag sedan. För att ringa i den telefonkiosken jag såg var man tvungen att ha telefonkort. När jag tänkte på det blev jag nästan mer nostalgisk. På den gamla goda tiden när man alltid hade ett telefonkort i plånboken med en fin bild på. Det är nog samlarvärde i gamla telefonkort. Undrar hur det fungerar att ringa i telefonkiosker idag. Måste man ha speciella telefonkort eller kan man ringa med sitt visakort? Och vem använder telefonkiosker idag när nästan alla har mobiltelefon?

Dags att sticka

Jag blev sugen på att sticka lite. Det jag kan bäst är vantar och raggsockar. Det är för långt till hösten för att sticka vantar så det får bli raggisar. Dem kan man ju ha året om.

Den tråkigaste biten på raggsockan är när man stickat hälen klar och ska sticka foten till tån, då händer ingenting. Bara sticka, sticka, sticka runt. För att göra denna tråkigaste delen så kort som möjligt är det perfekt att ha en lillasyster med små fötter. Hennes fötter är 5 storlekar mindre än mina.

Dessutom blir hon så glad när hon får nya raggsockar. Och glada småsystrar är trevligare att ha än sura.

Jobbansökan

Jag är jättebra, det vet ni, och jag vill ha heltidsjobbet som ska ersätta mina nuvarande 25% som kultursekreterare.

Ungefär så borde det väl stå i den där ansökan. Men det är ganska svårt att skriva ändå.

Men disken blev diskad, ugnsgallret rengjort, maskrosorna plockade med rot och allt, renoveringen planerad, balkongstolarna hämtade på vinden, flugliken inspekterade, utställningen på Dunkers tittad på och föräldrarna påhälsade.

Får väl klura vidare på formuleringen i det där personliga brevet någon dag till...

Dagens tips

Tipsbild ur bruksanvisningen till den nya excenterslipen.
Ingenting för mig alltså ;•)

Majblomma

En gång för väldigt längesen var jag välgörenhetsdam i några år. Jag satt med i majblommekommittén och delade ut pengar till behövande barn och ungdomar.

Varje år försöker jag hitta en majbommeförsäljare och köpa en blomma eller två. Det är nog lättare i storstäderna än de hålor jag brukar hänga i. I år är årets majblomma inköpt i Stockholm av den enda majblommeförsäljaren jag sett.

Idag, den förste maj, sitter jag och tänker tillbaka på alla glada möten jag hade med Majblommekommittén. Det var tider det. Jag tror nog att jag kan tänka mig att bli välgörenhetsdam fler gånger...

Superkraft

Vilken superkraft skulle du vilja ha? frågade min syster H igår när vi talades vid.
Det är inte så lätt att välja.

• Flyga känns lite fjuttigt.
  
• Resa i tiden är lite skrämmande. Tänk om framtiden inte ser ut som man vill... Men att resa i rummet hade jag inte haft något emot. Kunna teleportera sig när man kände för en fika med någon som är långt borta. Eller hem till sängen när timman blivit sen.
  
• Kunna förstå och behärska alla språk hade ju varit praktiskt. Det var H:s favvosuperkraft.
• Höra extra bra hade jag just för tillfället inte velat kunna, snarare tvärt om. Jag hade gjort nästan vad som helst för att få lite selektiv hörsel, i alla fall på jobbet.
• Se genom väggar hade kanske varit roligt ett tag men jag vet inte om man skulle vilja det. Bara det att man måste komma ihåg att titta åt ett annat håll när man går förbi en toalett, särskilt om man är så sipp och pryd som jag.
  
• Höra andras tankar är jag inte säker på att jag vill...
• Komma ihåg allt jag läser hade varit väldigt bra men kanske lite jobbigt i längden. Det är ju så mycket man läser varje dag, tänk bara att komma ihåg varenda innehållsförteckning man snabbläste på ICA.
  

Kanske hade det ultimata ändå varit att vara som Peter i Heros, absorbera alla andras egenskaper och bli superhero.

En (1) superkraft hade kanske gjort att man blev lite modigare i vissa lägen, att man vågade rädda världen. Eller i alla fall gjorde ett rejält försök att göra den bättre.

Gräsligt 2

Idag klippte jag svärföräldrarnas gräs. Svärmor började klippa men envisas med att klippa i en cirkel. Det är inte konstigt att hon klipper av sladden många gånger varje sommar. När sonen i huset blev satt att gräva potatisland förbarmade jag mig över gräsklippningen. Det gick bäst för oss alla när jag slapp få "hjälp" av svärmor som uppsamlartömmare och hon inte sprang och snubblade på sladden.

Imorgon ska jag inte klippa något gräs alls. Det har jag lovat mig själv.

Gräsligt

Idag har jag klippt gräset. Med ny gräsklippare.

Den gamla tog slut. För något år sedan blev den ledsen när jag körde in i en av gräs skymd stubbe. Då fick vi byta kniv och sedan dess har den inte riktigt blivit glad igen. Jag tror att den blev lite skev i stubbkrocken för den skakade väldigt mycket mer efter det. Eftersom det inte är nyttigt för gräsklippare att skaka så mycket som den gjorde gav den upp igår. Hela motorn skakade loss.

Idag köpte vi en ny. El istället för bensin. Lite tystare. Lite lättare. Lite mer tankearbete att tänka ut hur man bäst klipper gräset så att inte sladden är i vägen. Men det blev finfint. Jag är mycket nöjd både med gräsklipparen och med resultatet.

Dagens tips: Använd inte skor som är öppna (typ såna på bilden) när du klipper gräs. Gräsklippet letar sig in och man blir helt grön om fötterna.

Helgkurs i silversmide

Dagens slösurfande ledde till Lisa Toffts sida.
Där hittade jag en silversmideskurs som jag blev sugen på att gå. Det var liksom två bra saker på en gång. Silversmide som jag skulle vilja prova och Lisa Tofft som jag tycker gör roliga smycken. (Men man ska ju inte härmas utan hitta på något eget.) Någon som vill hänga på?

Man blir nog "tvungen" att sova över i Kivik. Kanske äta god mat och dricka lite vin medan man tittar på havet som ligger på fel håll. Och äta äpplen, det är ett måste när man är i Kivik har jag hört.

Hagasessan och hagafästemannen

Funderade lite över om det är bra eller dåligt att hyra möblerat med tanke på att Victoria och Daniel ska flytta in i ett färdigmöblerat Hagaslott.

Jag har ju hyrt en möblerad lägenhet i Lund en gång. I den fick det plats ganska många linagrejer mellan de hyrda möblerna. Och det var lite spännande att hyra en full bokhylla. Hade det inte varit för det, hade jag aldrig läst En jävla helg till exempel. Studentrummen jag bott i har ju varit möblerade de också. Med tom bokhylla, säng, skrivbord och fåtölj. Och gardiner om jag inte minns fel.

Men möblerna i lägenheten var ganska mycket min stil och möblerna i studentrummen var väldigt neutrala. Det är ju en annan sak om man helt plötsligt har ett matsalsmöblemang i Karl-Johanstil och tavlor av gamla förfäder på väggarna som man inte får byta ut. Jag antar att man inte stuvar ihop det i källaren och sätter in Daniels IKEA-möbler istället. Då får man nog riksantikvarieämbetet på sig. Och alla svensk damtidnings läsare. Kanske finns det en liten mellanvåning med sex-sju rum som man får möblera hur man vill. Med loppisfynd och lite crazy tapeter.

Ja, vad vet jag. Jag är glad att vi köpte vårt hus omöblerat...

Telefonidiot

Sms dialog med okänd telefonidiot, nedan kallad Ido:
Ido: Vad gös
L: Harr?
Ido: Va
Ido: Jag är ute och går
L: Jag tror att du fått fel telefonnummer... Både gös och harr är fiskar. Jag väntar på maten.
Ido: Ok

En halvtimme senare:
Ido: Vad gör du

Ytterligare tjugo minuter senare:
Ido: Vad gös

Jag dissar. Har jag inte svarat på den frågan en gång tidigare?

Dagen efter:
Ido: Vad gös
Jag ringer upp, presenterar mig och säger att personen fått fel nummer. Personen lägger på luren.

En halvtimme senare:
Ido: Vad gös

Fattar ni hur trött jag är på Ido?

Ampersand

Jag lärde mig ett nytt ord igår. Ampersand.
Idag när jag satt och läste lite om xml fick jag användning av min nya kunskap. Det gick upp ett ljus helt enkelt. &amp som man skriver för tecknet & kommer ju från ampersand. Det var ju så självklart helt plötsligt. Och mycket lättare att lära sig.

Hela artikeln med förklaring var ordet kommer från finns i gårdagens Svenska dagbladet. Språknörden Lina rekommenderar den varmt!

Lära sig ett nytt språk

Mannen som satt bredvid mig på tåget hem satt och läste en ordlista. Han hade kommit till bokstaven K. Är det ett bra sätt att lära sig ett nytt språk? Först kan man bara ord på A. Det begränsar ens vokabulär ganska rejält. Man måste nog komma en bra bit över hälften av boken innan man känner att man kan föra en någorlunda konversation. Jag funderade på att bara använda ord från a-k i det här inlägget men insåg att jag inte hade klarat det. Det är bara orden bredvid, hem och en av orden i första meningen som hade fått vara med.

Annars roas jag av tanken att följa en regel i skrivandet. Som till exempel Georges Perecs bok Försvinna där bokstaven e saknas. Både i originalversionen på franska och i den svenska översättningen. Jag funderade mycket på hur mycket som försvann i översättningen när man inte kan/får översätta med "rätt" ord utan måste välja ett utan e. Det är ingen lätt bok att läsa, omskrivningarna är ganska många och invecklade för att få fram det man vill ha sagt. Men den är helt klart imponerande!

Helgen i listform

Från bäst till sämst:

1. Besök från Jönköping
2. Rundvisning på kolonilott
3. Grillkväll
4. Konstrundans samlingsutställning
5. Söndagskänslan
   
6. Den däringa tanden som sysselsätter min hjärna
7. Fågelbajs i håret
   

Tanden

Jag får väl erkänna att jag inte hade en så glad påsk trots allt. Jag hade lite ont i en tand. Lite är kanske att ta i i underkant. Ganska mycket ont gjorde det i söndags. Djävligt ont om jag ska vara helt ärlig. Så ont att jag funderade på vart man skulle åka för att få akuttandvård. Men så åt jag en stark värktablett och på måndagen var det mycket bättre.

Men det lite onda hängde kvar. Mest som isande ondska när jag åt. Av Ulla fick jag höra att det var ett ålderstecken och att jag skulle sluta dricka juice på morgonen. Jag la om mina frukostvanor i två dagar bara för den här tanden... Igår ringde jag till tandläkaren och fick en tid till idag.

Efter en mycket snabb lunch gick jag med raska steg till tandläkaren (som "bor" på andra sidan gatan) och fick reda på att den där tanden som gjorde ont behövde rotfyllas. Hepp, hopp blev jag bedövad och fick den första behandlingen. Sådär skoj fredagsnöje.

Det kunde göra ont framåt kvällen när bedövningen släppt, sa tandläkaren. Det har det inte gjort. Än. Jag har haft en skön oond kväll.Visst känns det att någon har stuckit mig i munnen men ont i tanden har jag inte. Det är väldigt skönt.

Och jag är väldigt glad att jag jag skaffade en frisktandvårdsförsäkring i fjol.

Gnälliga kärringar

Jag tycker inte att man har rätt att klaga på ett datorprogram man aldrig har jobbat i, utan bara hänger på klagokören som man hör från sin jobbästis. Inte ens om man är chef. Så det så.

Stoppa tiden

Statusrad som ej hamnar på Facebook: Lina dricker julmust och önskar att det kunde göra att tiden gick lite långsammare.

Varje morgon när jag går till jobbet känner jag att jag vill säga till alla växterna i trädgården att ta det lite lugnt med det där utslagande. De kan spara på det tills jag kommer hem igen. Jag vill hinna med att se det. Men det hade inte hjälpt, när jag kommer hem har syrenen kommit en bit till, kastanjens knoppar sprängts och maskrosorna slagit ut.

När jag läste i Lund bestämde jag mig för att när jag blev professor skulle jag stänga institutionen mellan hägg och syren. Inte en enda tenta skulle få ligga på lur. Det skulle vara okej att bara njuta. Insupa våren. Nu tror jag inte att jag kommer att bli professor. Men om jag blir egen företagare någon gång kan ni räkna med att jag inte kommer att företa mig någonting mellan hägg och syren. Bara gå och njuta.

Konstrundan

I år bestämde vi oss (eller kanske rättare sagt jag oss) att vi var redo för konstrunda på Bjärehalvön. Vi började i Båstad med Richard Rackham. Fantastiskt glas till fantastiska priser.

Granne med Richard finns en riktigt dålig loppis med allt skräp man kan tänka sig. Den var så dålig att han försökte sälja använda målar-rollers...

Vi åkte vidare ut mot Hovs Hallar och tittade in hos konstnärer vi körde förbi. Ingrid Herrlins keramik var otroligt verklighetstroget och norskan som var där samtidigt som oss blev helt till sig. Krister Ekman föll mig inte i smaken. Det gjorde däremot Bäckdalens handelsträdgård där Carl Åhrberg ställde ut. Handelsträdgården är väl värd ett besök men vänta en månad eller två så är det nog ännu finare! Ett tips vid besöket: klappa inte katten, den vill inte bli klappad.

Vi besökte Charlotte Hedberg som sålt en tavla och hade fina silversmycken och makarna Segerson som målar, gör skåp och brukskeramik. Nästan ute vid Hovs hallar blev vi hungriga och styrde kosan mot Torekov. Här åt jag en svindyr räkmacka, tre gånger så dyr som de jag äter på fredagarna men inte tre gånger så god. Vi tittade lite på folk och hundar och sen åkte vi hem.

Ansiktsbehandling?

Lite fundersam blev jag när jag hittade två skruvmejslar bland mitt vardagssmink...

Dagens tips

Om du har varit och tränat och är helt slut, åk inte hem till dina föräldrars hus för att vattna blommor om det i föräldrarnas hus finns många trappor. Benen orkar inte gå i alla trappor och armarna orkar knappt lyfta vattenkannan. Bara ett tips.

Märkliga glasögon

Hon vill inte se ett skvatt och minst av allt sin katt
hon lade sina glasögon i gräset där hon satt -
och där försvann de i en blink, helt plötsligt kom de bort!
Istället låg där nya av en mycket märklig sort.
Katten sov så fet och from
med tassen under kinden
ängen var fullkomligt tom
där viskade blott vinden...

Då! Genom sina nya glas såg hon en hisklig syn
den gamla katten blev enorm, den växte upp i skyn
och fräsande den stack iväg på egna äventyr
med tänder som en tiger och med ögon som en fyr!
Ur: Den farliga resan av Tove Jansson

Riktigt så hiskliga var inte de glasögon jag verkade ha fått på mig idag. De är förvillande lika mina vanliga men jag tyckte att folk såg magrare ut. Tyvärr slutade de vara märkliga när jag såg min egen spegelbild. Då blev det plötsligt tvärt om. Lite som att gå och titta i speglarna i lustiga huset.

Telefonnummer jag minns

I morse fick jag frågan om telefonnumret till stugan i Tversted. Det kan jag som ett rinnande vatten. Jag tycker att det är lite krångligt att de tagit bort nian i landsnumret, den var med när jag lärde mig telefonnumret och det låter lite fel utan.

Jag började fundera över att jag inte längre kan så många telefonnummer. Alla mina vänner finns programmerade i telefonerna. Min syster Fisen har flyttat så många gånger de senaste åren att det inte varit lönt att lära sig telefonnumret till hennes fasta telefon. Men hennes mobilnummer kan jag om man väcker mig mitt i natten och frågar. Pappas kan jag bara för att det är så lätt att slå, det bildar ett bra mönster. Mammas kan jag för att det är mammas. Några kompisar kan jag för att de har haft samma telefonnummer länge, ända sedan jag hade en telefon utan sifferminne.

När jag var barn började telefonnummer i olika samhällen på olika siffror. Vi i Billes hade 7 i början på vårt femsiffriga nummer och Bjuvsingarna hade 8. Nu kan man inte hänga upp det på det heller eftersom man får ta med sig sitt telefonnummer när man flyttar.

I Lund visste man att alla med studentabonnemang hade 39 i början av telefonnumret. Då behövde man bara lära sig fyra siffror eftersom två var givna. Jag själv ville stå i telefonkatalogen och hade därför ett vanligt nummer, tyvärr ganska likt Apoteket Hjortens. Stackars mina kompisar som fick bemöda sig med att lära sig sex siffror...

Ett tag i mobiltelefonens ungdom kunde man räkna ut vilken siffra som kom efter 070 beroende på vilken operatör personen hade. Inte ens det kan man göra nu.

Kanske skulle man ta och lägga lite fler telefonnummer på minnet. Eller tar de bara hjärnplats som kan användas till något annat?

Som på bio

Födelsedagen närmar sig.
Här kommer ytterligare en sak att lägga på önskelistan.

Mathmos Space Projector.

Ja, det funkar med andra märken också men den här är den enda jag har hittat. Tyvärr hittade jag den i Berlin och tyckte att det var för jobbigt att ta med den hem.

Käckheten som tog slut

Käckt sa jag i morse att jag kunde spackla lite på väggarna i sovrummet när jag kommer hem från jobbet. Robban jobbar länge och jag är gräsänka vilket jag tycker är tråkigt. Särskilt en fredagskväll. Lite spacklande verkade som en god idé att fördriva tiden med i min ensamhet.

Nu när jag har kommit hem från jobbet och after worken känner jag mig inte alls lika käck. Nu vill jag bara följa den inslagna banan och dricka ett glas vin till, se på Johan på dvd (Ebba och Didrik) och kanske äta något. Kanske.

Något spacklande blir det i alla fall inte. Det är ett som är säkert.

Aprilväder

Solen skiner från en molnfri himmel. Och värmer.
Det är nästan vindstilla.
Vilket aprilväder!

Vad roligt det är att använda ord på helt fel sätt!

En timme tidigare

Fler än vanligt sov på tåget hem idag. Kan det bero på att de gick upp en timme tidigare i morse?

Egentligen är jag emot sommartid och vintertid. Jag ser inte meningen med det. Visst, det blir ljusare på kvällarna men det hade det blivit i alla fall. Men det hjälper inte att man ensam är emot det. Det blir total förvirring om man skulle gå på möte efter vintertiden (som ju är den rätta) och sitta där i en timme och vänta på alla andra för att gå en timme tidigare på slutet för att äta lunch. Det hade inte gått så bra. Jag antar att jag får finna mig i det här tidändrandet, trots allt.

Deklaration

Jag fick min deklaration i ett vanligt C5-kuvert. Bara blanketten. Robban fick sin i det välbekanta plastomslaget med klassikern Dags att deklarera. Denna skillnad på deklarationsutskick antar jag beror på att de vet på skatteverket att jag är en fena på att deklarera. Jag har fyllt i tillräckligt många K4-blanketter för att få godkänt i deklarering. Jag är helt enkelt mycket, mycket duktig.

Jag vill inte tro att det är för att de ska spara in på porto och informationsmaterial. Inte heller vill jag tänka tankar som pekar mot head of family, som om det skulle vara manligt med sån't som har med pengar att göra. Nej, jag tänker fortsätta vara helnöjd med att skatteverket har ett så stort förtroende för mig att de vet att jag klarar mig utan Dags att deklarera. Och med en vikt blankett.

Undrar hur många gånger man ska deklarera på nätet för att de ska låta bli att skicka två blanketter?

Kändisspaning

Jag satte mig bredvid en liten liten frusen tant på flyget hem. Hon satt och läste när jag satte mig. Häftade papper med lite konstigt strukturerad text, inte hel textmassa. Dessutom läste hon på ett konstigt sätt, först tittade hon på pappret och sedan ut genom fönstret. Udda beteende måste undersökas så jag tittade lite noggrannare på texten hon läste och insåg att det var ett manus.

Jag läste vidare i min bok och hon läste sitt manus. Hon blev mer och mer inne i det, började gestikulera och småmumla. Lustig liten tant tänkte jag. Undrar om det är PRO som ställer till med någon pensionärsföreställning. Jag tittade en gång till på tanten och inser att det inte är vilken skådespelartant som helst utan Eva Rydberg.

I bilen hem mindes Robban att han läst om Eva Rydberg för inte så längesen, om att hon ska spela i årets julkalender. Det är alltså det manuset jag suttit och smygläst över Evas axel. Om Stålhenrik och Gjerta. Mer än så tänker jag inte avslöja. Ni får vänta tills den 1 december.

Kärlek som bara tar slut.

Jag förstår mig inte på det här med kärlek i amerikanska tv-serier.
Två i serien har blivit ett par. Båda två är jättelyckliga. Älskar varandra över allt annat. Han går och köper en ring, faller ner på knä och frågar om hon vill gifta sig med honom. Hon funderar och kommer fram till att det inte är rätt läge.
-Jag vill gifta mig med dig men inte just nu, säger hon. Kan vi inte vänta ett tag?
-Nix, säger han, det är nu eller aldrig.
Då tar förhållandet slut. Fastän de var jättekära för två avsnitt sedan.

Det förstår jag inte.

Renoveringsskutt

Igår var det husfixardag. Fixarglada vänner kom och gjorde en insats.

• Sovrumsväggen putsades, det var det stora projektet.
• Det gula rummet målades vitt så att det inte ser så orenoverat ut och Lilla Anna och Långa Farbrorn är ett minne blott.
• Fåglarna hade inte byggt bo uppe i skorstenen utan kastat ner pinnar lite längre ner. Antagligen har de gjort det innan sotaren var här och han har packat det lite... Nu är kvistarna och sotet borttaget och det är drag i kakelugnen.
• En lampa har blivit uppsatt i kattvinden så att det numera går att se kläderna där inne. Skönt att slippa känna sig fram.
• Tvättstället och tvättställsskåpet i badrummet är inköpt och bytt.

Nu är det bara lite småpyssel kvar att göra idag. Som att måla lite hörn och montera skåpsdörrar. Och städa.

Broccolipaj

Mycket mutter hörs. Broccolipaj till kvällsmat.

Det går inte att göra broccolipaj utan att tänka på min syster Fisen. Vi har alltid fått bestämma vilken mat vi vill ha på våra födelsedagar. Då hade man chansen att få sin absoluta favoritmat. När Fisen fyllde 5 år (tror jag att det var) valde hon broccolipaj. Det är inte särskilt festligt och ingen maträtt som Fisen tyckte så mycket om egentligen. Men hon var bestämd. Broccolipaj. Anledningen till att hon valde det? Storebror var vegis och den enda vegetariska maträtt hon kom på var broccolipaj. Det är nog det snällaste och mest omtänksamma jag kan tänka mig. Att välja broccolipaj på sin födelsedag bara för att ens storebror ska kunna äta.

Bubbel utan bubbelmottagare

Trist när man vill bubbla och den man vill bubbla med är en sån där kompis som det var alldeles för länge sen man talade med så att man inte bara kan ringa och bubbla lite.

För att få det utbubblat lägger jag ut det på sajberspäjs och hoppas att Signe Tillis någon gång råkar titta förbi och inser vidden av bubblet.

Frk Sara Henriz ringde mig på jobbet idag. Påminde mig om det där telefonsvararmeddelandet jag hade. Och Trollebergsvägen. :-) Tihi.

Färdigbubblat.

Gamlegamlekungens peng

När kaffeautomaten inte ville ta emot min enkrona tittade jag lite noggrannare på den. Då visade det sig att den var från 1949 med gamlegamlekungen Gustav V. En så gammal krona har jag aldrig fått förut.

Jag kollade på SCB hur mycket en krona 1949 motsvarar i dagens pengar. 17 kronor! Jag hade alltså kunnat få tre koppar kaffe för den i vår kaffeautomat och ändå haft två kronor kvar. Nu gick det inte ens att få en femtedels kopp kaffe.
Det var bättre på gamlegamlekungens tid.

Jag tänker gå och söka jobb på ekonomikontoret imorgon, så bra som jag är på att räkna med pengar...

Tycho Brahe dag

Min Tycho Brahe dag har flera gånger infallit den 16 mars. När gårdagen var över pustade jag ut. Tyvärr hade den bara flyttat sig en dag, kanske trodde den att det var skottår i år.

Idag när jag kom hem hade pannan slutat fungera. Lite småkyligt inomhus. Varken jag eller Robban lyckades få den att starta igen. Vi får ringa installatören imorgon...

Att elda i kakelugnen brukar hjälpa när det är kallt. Jag tände en brasa och efter en stund är rummen på bottenvåningen rökfyllda. Jag tror att fåglarna byggt bo i skorstenen. Vi fick tömma kakelugnen på brännbart material och vädra ut all röken. Det höjde inte inomhustemperaturen.

Brr. Tur att jag förköpt mig på yllefiltar de senaste åren...

Tofsvipor

Tofsvipa är ett mer erkänt vårtecken än sug efter skumägg. I fredags såg jag ett helt gäng tofsvipor på en åker. Jag tycker att det är fina fåglar. Pappa, som var på besök, blev lite avundsjuk. Han ville också se tofsvipor, det lär dröja ett tag innan de tagit sig till Umeå. Han spanade när jag skjutsade honom till flygplatsen och på en åker mellan Malmö och Skurup såg även han ett gäng.

Jag har alltså goda nyheter - våren är på väg!

På avstånd

Ettusenett, ettusentvå, ettusentre.

Så långt avstånd tycker jag att man ska hålla när man är ute och kör bil. Jag har insett att det är förbannat svårt. Jag hatar när bilen bakom ligger och trycker alldeles för nära. Vad är det för mening med det? Om jag måste tvärnita blir det en krock. Det är en av de saker jag försöker undvika när jag är ute på vägarna.

Det är irriterande när det är dagsljus och fina vägar. Det är ännu värre när det är mörkt och snöar. Inte nog med att väglaget är halt man blir dessutom bländad av strålkastarna. Mest irriterande är det på de enfiliga delarna av två-ettvägar. Det finns ingen som helst möjlighet att köra om innan det blir två filer nästa gång - varför ska ni då ligga och trycka?

Allting sägs bättre på danska:
Tre, to, et, spat - det er klamt at blive ramt!
(från en hållavståndetkampanj i vårt västra grannland i början av 1990-talet)

Bilden är en påminnelse om vilken bil som står på min önskelista - Volvo PV

Fruktstund eller mystiska fikabröd

Eftermiddagsfikat på kommunhuset har förvandlats till fruktstund. Alla mina fikakompisar där knaprar apelsiner, äpplen och morötter. Jag sitter där sötsugen och dricker varmchoklad-kaffe.

Men på onsdagar är jag på biblioteket. Då är det fest! Där oroar de sig inte inför beach-09 (än) och jag vet inget annat ställe det äts så mycket godis och kakor. Här kan man äta en chokladboll till kaffet utan att få pikar och räliga blickar. Så det gör jag. Varje gång jag är här.

Eftersom jag känner mig själv väl, köpte jag ett helt paket med chokladbollar när jag handlade lunch förra veckan. En chokladboll till kaffet vet jag att jag åt. Fem chokladbollar låg kvar i paketet. Idag när jag kom till jobbet var paketet fullt. Jag blev ganska konfunderad, det har aldrig hänt mig förr att godsaker i paket/godispåsar/påskägg blir mer av att lämnas ensamma i skåp. I min familj har det alltid hetat Den, der gemmer til natten, gemmer til katten. Sötsakerna brukar minska.

Det är mycket mystiskt alltihop. Nästa vecka ska jag prova att sätta dit en halvfull godispåse...

Bensinnostalgi

Under helgens resa genom Småland passerade vi inte mindre än två Gulfmackar. Jag har inte sett Gulf-mackar på evigheter och kom osökt att tänka på andra bensinkedjor som köpts upp, försvunnit eller som minskat i antal så att det är ytterst sällan man ser dem. BP, Texaco, UnoX, Hydro...

Och då kom jag att tänka på ett gammalt kvitto som jag sparat. Från 1992. Min dåvarande pojkvän jobbade på BP-macken i Förslöv på helgerna och hade väl ovanligt tråkigt en dag. Då gjorde han detta fina kärleksbevis, på 16-åriga pojkars vis...

Arkivariefröt fanns i mig redan då. Jag har sparat detta viktiga dokument i snart 17 år. Jag visste väl att det skulle komma till nytta en dag. Jag sparar det ett tag till, för forskningens behov.

Dagens val: missa tåget

Jag hade kunnat hinna med tåget halv åtta men jag valde att låta bli.
Jag valde att äta min frukost i lugn och ro.
Jag valde att läsa färdigt artikeln om Susan Sontag som jag hittade i gårdagens tidning.

Tre minuter sen blev jag.
Efter det var gröten och artikeln slut.
En timme tills nästa tåg går.

Skumägg

Kände på det skrynkliga kuvertet.
Blev överlycklig!
Gott!

Bjöd lite (se bilden)

Tack Fisen, bästaste posten på lääänge!

Godisnostalgi

Festade till det med en Käck citron, eller Kick som de heter nu för tiden. Det var längesen jag såg käck med citronsmak, jag har fått nöja mig med de gamla vanliga. Robban märkte inte ens att det var citronsmak, honom är det ingen idé att slösa sina godispengar på.

Jag blev lite nostalgisk när jag gick där och åt citronkäck, drömde lite om den ganska äckliga varianten med kolasmak. Och började längta omåttligt mycket efter Nickel. Det var ett lite spännande godis eftersom man aldrig visste vilka smaker det fanns i paketet. Skulle man dra en nitlott och få mest polkagrissmak eller skulle man få et välblandat paket med både fruktisar och den som smakade bränt socker?

Jag får egentligen inte äta Nickel så det är tur att de slutat tillverka dem. Trots att jag blivit förbjuden att äta dem hoppas jag att de snart nylanserar Nickel och att de slår in godisbitarna i plast som inte är genomskinlig. Annars kommer jag att äta dem i smyg...

Adress- och programbok, någon?

54 adress- och programböcker låg i vår brevlåda när jag hämtade tidningen idag. Ett exemplar hade räckt.

Adress- och programboken var en gång min ständige följeslagare och en oumbärlig hjälp. Där står adress och telefonnummer till allt och alla i Kulla scoutdistrikt. Eller i alla fall alla av vikt. Dessutom finns det ett kalendarium med alla distriktsarrangemang (därav -programboken)

Jag blev lite fundersam när vi fick 54 st. Jag ringde till den som verkade mest skyldig. Hon svor sig fri men hade en förklaring. Mörarps scoutkår hade fått ganska många över och gav dessa till Vegeholms scoutkår. Sorgligt nog är vi inte ens 54 stycken i kåren. Men jag ska göra mitt bästa för att bli av med så många som möjligt.

Hojta till om du vill ha ett ex!

Väntan på Åstorps station

Eftermiddagens väntsalsstund i Åstorp var sådär skoj. Två bastanta damer brukar sitta där och hänga på bastanta damers vis. Av språket de talar med varandra skulle jag gissa att det är två slaviska bastanta damer. I vanliga fall talar de lite för högt med varandra men verkar vara goda vänner. Idag var de osams. Länge satt de tysta, sedan sa den ena någonting och den andra grälade tillbaka. Tyst en stund till. Den andra sa något som besvarades med en ordsalva. Till sist skrek de på varandra. Jag undrar vad det var de vara så osams om. Jag var ganska glad när mitt tåg kom så att jag kunde lämna den varma men gräliga miljön.

Bra start på dagen?

Började dagen med en ansiktbehandling på Trivas på Råå. Skönt!

Vårtecken?

Solen sken när jag hoppade av i Åstorp för att fördriva tiden tills nästa tåg kom. Då kände jag det, suget i magen. Jag var rysligt sugen på skumägg. Det måste väl vara ett vårtecken så gott som något?

Väckningsljud

Ljud jag vaknat av i dag:

1. Kräkljud från katten som sov på min klädhög i sovrummet. (Lina mumlar: "snälla Dorotea, kräks inte på mina kläder")
   
2. Robbans väckarklocka.
3. Badrumsfläkten som fått för sig att den ska låta som om det är något djur som fastnat i den. (Om man petar med en gammal tandborste i fläkten slutar det, ibland)
4. Min väckarklocka.
5. En så'n där blåsmoj som vecklar ut sig och låter när man blåser i den som man har på kalas* som de hade på dvd:n jag skulle se med dansföreställning för barn (som inte var så skoj...)

Undrar hur många gånger jag kommer att vakna imorgon.

*Om det fanns google som man kunde rita sin fråga hade jag hittat att det heter Blåsormar mycket lättare.

Prinsen och prinsessan

Jag tycker att det är lite roligt att de förlovat sig (men jag är ju lite rojalist). Inte lika roligt som Berglinserien ovan utan roligt på ett annat sätt. Inte för att jag tänker åka till Stockholm för att vara med och vifta med svenska flaggor. Men jag kommer nog se till att den den där tv:n fungerar (dvs sätta i antennsladden) och ladda med prinsesstårta.

Berglinfavoriten (som man nog fär förstora genom att klicka på den så att man ser löpsedlarna) var med i dagens Svd och jag inser att jag är en ond människa som använder den

Vardagsmysterium

En sådan här tvål (grön) med pump har vi på toan. Den innehåller 300 ml.

När den är slut köper vi en refillpåse. Läser man bliw genom den genomskinliga påsen står det wild vilket jag tycker är lite lustig. Bliwtvål i min värld är så långt ifrån wild man kan komma.

Det som är mystiskt är att även påsen innehåller 300 ml men det får inte plats i flaskan. Det är ganska mycket kvar i påsen när flaskan är fylld till brädden, inte bara det där sista som måste pressas ut.

Jag tycker att det är mystiskt.

Det som är kvar får stå lite osnyggt i påsen och får fyllas på när man använt tvålen några gånger. Hade det varit på andra hållet att flaskan inte blev helt fylld hade jag kanske inte ens reagerat.

Bara bra, tack!

Jag mår bara bra.
Om du tillhör dem som undrar.

Så bra att jag funderar på att gå till jobbet imorgon. Men det blir jag ju inte lugn och ostressad av. Egentligen gör det ingen skillnad om jag är hemma eller på jobbet sa tant läkaren idag. Det spelade ingen roll om jag hoppade och studsade eller åt konstig mat, det gör ingen skillnad.

Fast det är mycket skönare att vara hemma och vara ämlig.

Det är bara den där eviga Luther som spökar. Och att man ska vara så duktig hela tiden.

Jag är trött på det. Imorgon ligger jag på soffan och läser en bok. Eller ser en film.

Hodja fra Pjort

Statusrad som ej hamnade på Fejjan:
Lina sitter och syr med alldeles för lång tråd och tänker på Hodja fra Pjort.

Det är en statusrad som bara Fisen förstår. Och nu när hon läst det här sitter hon och sjunger "Hodja fra Pjort, Hodja fra Pjort han flyver læng're och længere bort".

När jag tänker på Hodja tänker jag inte i första hand på hans flygande matta utan på han pappa. Pappan är skräddare av det latare slaget som alltid har lååång tråd när han syr. Eftersom man ska hålla ett öga på tyget och ett på nålen är Hodjas pappa inte så lite skelögd. Det är inte alls svårt att se Ole Lund Kirkegaards mycket illustrativa bild framför sig. (Det får mig i sin tur att tänka på de skelögdas förening men det är ju någonting helt annat).

Ole Lund Kirkegaard är en av de författare jag läst mest på danska. Därför tycker jag att den svenska titeln på boken är lite trist, Hodjas flygande matta. Är det för att Pjort ser ut som om det ska uttalas så att det rimmar på lort på svenska?

En mycket kort promenad

Jag släpper ut katterna fastän det är vinter och snö.
Så här långt gick Hobbe ut igår.
Jag kan förstår honom, det måste vara rysligt kallt om tassarna.

Uppdatering: Hobbe gick ut en lite längre runda idag. Dorotea gick också ut, mycket noggrant trampande i Hobbes tasspår. Sen kom hon inte in igen fastän jag kallade. Robban passade på att spana efter henne när han var ute och fyllde på fågelmat. Då hittade han henne på en snöfri fläck vid källartrappan, ynkligt jamande, med två tassar lyfta. Jag öppnade för att släppa in henne men då jamade hon bara ynkligare och högre. Vi fick lyfta in henne så att hon slapp gå i den läskiga snön. Traumatisk, det kommer nog dröja innan hon går ut nästa gång.

Spökrädd

Idag hade vi berättarföreställningar med Per Gustavsson på biblioteket. För barnen mellan 10 och 13 år berättade han rysliga historier om gastar och gengångare. Berättelser om mörka nätter på kyrkogårdar och folk som gick igen enbart för att hämnas. Om luffare och sluga drängar.

Som avslutning tipsade han hur man kunde göra för att slippa spöken på natten. Om man kröp ner i sängen spritt språngande naken när man la sig blev spöket så generat när det lyfte på täcket för att krypa ner att det lät bli och gick till nästa person.

Bara riktigt modiga har pyjamas.

Faktaruta

Solstickans hushållsask

Tändstickorna fick bara användas i hushåll på grund av stickornas hemtrevliga sken till skillnad från industriasken vars tändstickor hade ett intensivt sken. Industriasken tillverkades fram till att lysrören blev allt vanligare och ersatte industristearinljusen.

Det större storleken på asken beror på att flera hushåll gick samman och samlade till en gemensam ask.

Jo, så är det.

En vanlig dag, varje dag

Ofta när man läser intervjuer med personer som talar om sina yrken säger de att de har så spännande jobb för att ingen dag är den andra lik. Det kan hända precis vad som helst, särskilt sådana som jobbar med människor.

I så fall har jag nog världens tråkigaste jobb för på det stora hela är varje dag den andra lik. Jag är där ungefär samma tid varje dag, det kan skilja på en timme hit eller dit beroende på vilket tåg jag tar. Jag jobbar lite, fikar vid ungefär samma tid med samma kollegor, går på möten, äter lunch vid samma tid med samma människor, jobbar lite till, ibland på kontoret, ibland i arkivet. Det händer att jag får besök. Ofta letar jag efter betyg. Och sen släcker jag lampan och går hem vid ungefär samma tid. På fredagarna festar jag till det med en räkmacka och brukar komma ihåg att vattna blommorna.

Z funderade idag på att ha en dag då vi gör allting på ett annat vis. Gömma alla stolarna i kafeterian så att alla är tvungna att stå. Fika på fel tid med andra kollegor (jag tror egentligen att det bara är ett försök att få fika med ekonomiavdelningen som verkar ha väldigt roligt). Skriva arga lappar. Låta växeln sitta på tredje våningen så att alla är tvugna att gå dit om de vill få tag på någon. Komma riktigt tidigt på morgonen och ta parkeringsplatsen som kommunalrådet betraktar som sin. Det låter mer som en dag full av spratt...

Ja, nu ska jag gå och lägga mig. Det är ju en helt vanlig dag imorgon också.

Produktutveckling tack!

Den här plastpluppen som sitter i sojaflaskan, borde man inte kunna utveckla den på något sätt? Kanske så att det inte rinner soja längs hela flaskan. Så att man slipper bli kladdig om fingrarna. Så att man slipper få en ring av soja där flaskan stått. Det kan väl inte vara så svårt?

Och bensinmotorn? Den har ju inte utvecklats på jättelänge...

Bara vuxna människor

Jag skulle börja dagen med ett besök i Helsingborg och i vanliga fall är perrongen full av ungdomar. Man får använda armbågarna och fula knep för att få en sittplats. Idag var det nästan ödsligt på stationen, eller i alla fall bara runt tio personer. På tåget var det inte en människa under 19. Då insåg jag att det är sportlov.

Examensmiddag

Igår var vi hos vännerna i Lund och firade att Västmanländskan äntligen fått bevis på att hon tagit examen. God mat och trevligt sällskap.

Och jag funderar skarpt på om jag kan få gå om geografilektionerna på mellanstadiet med blindkartor och allt ;•) Frågesportsspel med geografifrågor är inte min starkaste sida, jag storförlorade!

Längtan efter god morgon

Det är skillnad på apelsinjuice och apelsinjuice. Min vanliga favoritjuice Godmorgon Eko fanns inte i vår närbutik längre. Jag hoppas att det bara är tillfälligt.

Alternativet man fick välja på var Längtan från Kiviks musteri. Jag tyckte inte att den smakade någonting men blev rättad av min man. Han tyckte att den smakade som det tunna skalet runt klyftorna i apelsinen. Jag får nog ge honom rätt, det smakade ju lite mer än ingenting.

På kiviks musteris hemsida kan man läsa att Juicerna är gjorda på utvalda råvaror som passar vår svenska smak. I så fall har jag inte någon svensk smak för det föll inte mig i smaken det minsta.

Sen vet jag inte om namnet är så tilltalande. Det är ju inte längtar jag gör efter att få äta frukost en måndagsmorgon...

Vantar

Minusgrader och litelite snö.

Häromdagen funderade jag på om det var någon vits med att sticka den andra vanten också. Egentligen är det alltid det eftersom halva vantpar inte är så skoj. Frågan var mer om jag kommer att använda vantarna den här vintern. Det verkar som om jag kommer att få tillfälle att göra det.

Jag har kommit till tumhöjd så imorgon är den nog klar. Och vintervädret skulle hålla i sig.

Jag har ju dessutom tänkt att jag ska åka en sväng till Umeå i vår och där kan man ha tumvantar ett bra tag till (läs maj).

(Den här bilden vill inte vara med på min blogg men något sådant har jag tänkt mig att slutresultatet ska bli)

Läskiga veckor

Just nu gör jag en läskig sak om dagen. På så sätt blir det läskiga mindre läskigt. Eller nå't.

Idag frågade jag chefen om jag fick åka på en alldeles för dyr kurs. (Jag gjorde faktiskt en läskig sak till men det har jag gjort så många gånger att den inte känns så läskig längre. Jag överlevde även denna gång.)

Imorgon ska jag till tandläkaren.

På lördag är det alla hjärtans dag, det är lite läskigt det också.

Och så vidare. När det allra läskigaste kommer är jag så van vid läskigheter att det inte kommer att vara värre än att dricka lightläsk, vilket i och för sig är en av de läskigaste saker man kan göra.

Och kursen - den fick jag lov att åka på :-)
Jag hoppas att alla de andra läskiga sakerna går lika bra.

På väg att bli vänner?

Idag när jag skulle gå till jobbet låg båda katterna i samma rum, en i soffan och en på mattan nedanför. I slutet av veckan är de kanske inom svansavstånd...

Tre västervångare

Idag vid fikaborden insåg jag, Ingela och Christel att vi alla gått på samma högstadieskola. Det är alltså fler som vuxit upp i Billesholm än i Klippan av personalen på biblioteket. Dessutom visade det sig att Lena bott några år i Billes och allt utmynnade i ett kackel om gator och var man bott som barn. Det är mycket man inte vet om sina kollegor...

Kanelbullar med posten

Igår var jag lite hemlig och bakade kanelbullar som jag skickade i ett brev till brorsonen på Gotland. Han önskade sig kanelbullar i födelsedagspresent men jag tyckte inte att han skulle behöva vänta så länge (det är ju en hel månad tills dess!)

Eftersom min brorson är en av de snällaste sexårochelvamånader-ingar som finns är jag övertygad om att han bjöd på både sin syster och sina föräldrar. Jag hoppas bara att han fick flest själv...

Jag är mest nöjd med att man kan lita på posten och skicka brev som kommer fram dagen efter. Fast jag har ju skickat (ibland i samarbete med Chlott) och fått lite andra konstiga saker med posten, som penslar, smålappar och kinderägg... Fast det knasigaste jag varit med om var nog när min bror fick en tomat i ett brev. Det är ingenting jag rekommenderar - den var ganska mosad när den kom fram.

Luft mellan tänderna

Tandhygienisten gjorde en insats idag. Nu känns det mycket luftigare mellan tänderna och de känns väldigt välpolerade. Det gnistrade till och med till i spegeln när jag tittade i den, som om jag var värsta tandkrämsreklamstjejen.

Revirtänkande?

Just nu har vi dubbelt så många katter. Hobbe är på semester här ute på landet.

Han och Dorotea är inte världens bästa vänner men de har, på katters vis, kommit fram till en lösning som jag tror båda är nöjda med. De har delat huset i två delar. Dorotea är kattdrottning på bottenvåningen och Hobbe huserar på ovanvåningen. Köket och matsalsdelen är neutral zon. De bråkar inte om den ena går en sväng i den andres zon utan ignorerar varandra så gott det går.

Ibland tycker jag att katter beter sig lite märkligt.

Lägenhetstitt

Solen sken och sundet låg blått och vackert. Det var riktigt skönt att sitta i rummet med stora glasfönster åt väster och söder. Färgerna på väggarna var neutrala men fina. Den nylagda fiskbensparketten var jättefin. Köket var inte tänkt att göra mat i eller i alla fall inte diska, vasken fick underkänt.

Att ha sovrum i källaren som i de två nedersta lägenheterna tilltalade mig inte alls. Även om stengolvet är uppvärmt är det kallt att sätta fötterna på när man går upp på morgonen. Och just uppstigandet på morgonen behöver man inte göra svårare än det är...

Vi var på lägenhetsvisning idag. Det var öppen visning av alla sju lägenheterna i Villa Hälsolid i Helsingborg. Bara att välja och vraka! Jag tyckte bäst om den på 127 m² på andra våningen.

Fast om jag ska vara helt ärlig (och det ska man ju) bor jag hellre kvar i vårt hus, trots att det bara kostade en knapp tredjedel av lägenhetspriset...

Dagens mest dramatiska händelse.

Först talar jag om för katten hur klok hon är som inte ligger i soffan när jag balanserar på ryggstödet och hänger upp gardiner. När jag sen ska hoppa ner har hon blivit fullständigt från vettet och lagt sig precis där jag ska sätta min fot. Jag tappar balansen, trampar på en kudde för att inte trampa på katten, hon hoppar ner på golvet, kudden kasar ner från soffan och jag ligger raklång men mjukt. Ja, jag säger som Jocke-Pinn "Jag kunde slagit mej fördärvad!"

Bilden är tagen av Chlott

Februariväder

Om Malin mot förmodan läser det här där nere på Mallorca, vill jag bara säga att jag inte är det minsta avundsjuk.
För vi har snö.
Och lite kallt.
Det är så det ska vara i februari.
Inte 20°C.
Så det så.

Hyllbyte

Byter ut Gorm-hyllan mot Ivar-hylla i förrådet.
Inser hur mycket saker som får plats i en förrådshylla.

När jag blir stor

Jag funderar lite över vad jag ska göra med mitt liv. Surfade runt och letade intressanta utbildningar på studera.nu och olika universitet. Till sist hittade jag kursen Att vilseleda och att bli vilseledd - det kändes lite typiskt. Som om det var dags att sluta leta.

Ibland kommer vintern om natten

Eftersom det är skånsk vinter med 4 mm snö är det mycket möjligt att den har försvunnit till middag.

Vilken tur att jag vaknade klockan 7 den här lördagsmorgonen så att jag fick möjlighet att uppleva den! (Inte, nej.)

Jag önskar att jag hade en standbyknapp till hjärnan så att den inte satte igång när jag vaknade. Jag vill somna om istället för att tänka på jobbet, min puckade chef och allting annat.

Avtackningarnas tid har bara börjat...

Idag har dagen ägnats åt avgångar. Två blivande pensionärer, en uppsagd förvaltningschef och trainee-Måns (som sedan ett år tillbaka varit VA-Måns) slutade.

Jag kan inte sticka under stol med att jag tycker att det är ganska skönt att det där köttberget börjar försvinna. Det har varit snack om det så länge och jag tror inte att fyrtiotalisterna har förstått att det är dags att gå själva. De tjatar ständigt om att de ska jobba tills de blir 70. Sluta med det och gå i pension! Utnyttja tiden till 70-årsdagen till något trevligare än att jobba! Drick vin på en tisdag, res, handla när ingen annan gör det, läs böcker, mata ankor, gå på bio, förkovra er - ja, gör det ni tycker är roligt. Jag tror inte på att ni tycker att arbetet är det roligaste ni kan tänka er att göra. Ni har gjort era över 35 år i arbetslivet, njut av att få slippa!

Men jag vet att det inte är lätt. Inte ens min mamma går att övertyga.

Badhusinvigning

Idag invigdes Klippans badhus med pompa och ståt (läs: trumpetfanfar och musikskolekör) Jag tror att de flesta längtade efter att ta ett dopp eftersom inomhustemperaturen är anpassad efter baddräktsklädsel och inte jeans och tröja.

Det mest spännande var att gå under bassängerna och se på vattenreningen (trycksandsfilter - nytt fint ord jag lärt mig idag) och på överskvalpningsrummet (antagligen inte fackordet) som reglerar vattnet i bassängerna beroende på hur många som badar (så att vattennivån i bassängen alltid är den samma). Den nya ventilationen med stora rum som ventilationstrummor var också ganska mäktig. Ja, jag borde väl bli ingenjör istället...

För övrigt var det god mingelmat, många höhögubbar, glad simhallspersonal som snart får ta ett dopp och läskiga plastdjur i plasken (dvs barnbassängen).

Helgen i den kungliga huvudstaden i listform

Kulturella poäng

• Moderna museet
• Arkitekturmuseet
• Musikal på Chinateatern
• Skogskyrkogården
• Naturhistoriska museet

Avklarade måsten

• Designtorget
• Svenskt tenn
• Se en demonstration
• Gamla stan
• Fika

Saker jag lät bli att göra fastän jag tänkt det

• Flyga med en lökhalva på vardera öra
• Åka upp i Kaknästornet i dimman

Saker jag inte visste att jag behövde som fick följa med hem

• Svart karamellfärg
• Pärlor i olika former och färger

Lite lustigt

• Att ha dusch i köket

Mindre lustigt

• Att vara lomhörd
• Den evinnerliga hostan
• Förkylning

Ja, jag hade en fantastiskt trevlig helg med mys och långa promenader.