Jag minns min barndom

Jag hade glömt hur ont det gör. Öroninflammation. Jag var öronbarn som liten men det var nog 20 år sedan jag hade ont i öronen sist.

Jag trodde i min enfald att jag fått vatten i örat i tisdags kväll men när vattnet började göra outhärdligt ont vid midnatt anade jag att det inte var det som var felet. Värktabletter och ont i några timmar till innan jag somnade och trumhinnan gick sönder (det ena hade inget med det andra att göra).

Trött och i en egen liten bubbla gick jag till jobbet. Allt alla andra sa lät som om de pratade i ett akvarium och allt jag sa härmades i mitt huvud av en robotröst. Jag undrade lite varför jag inte följt min systers råd och stannat hemma istället...

När jag kom hem på eftermiddagen började det andra örat värka. Jag var tvungen att ge mig ut på penicillinjakt i alternativapoteket hemma i mammas badrumsskåp (mamma läkaren är på kurs ute i obygden (läs Höör) och kunde inte skriva ut penicillin till mig från det vanliga monopolet). Jag trodde att jag skulle klara att handla lite mat på vägen men den tanken gav jag upp. Hem och bädda ner mig i soffan. Där låg jag resten av kvällen och hade ont.

Idag stannade jag hemma. Jag kände mig inte alls på topp. Dricker tea, sover, eldar lite i kakelugnen, äter penicillin och lite annan mat. Jag hatar penicillin. Stora tabletter som smakar pekka om man råkar ha dem mer än 1/2 sekund i munnen. Dessutom blir jag dålig i magen av dem…

Imorgon kommer jag att var frisk och pigg. Då ska jag åka till Stockholm. Med flyg (aj, aj).

Typiskt!

Vilken ordning tror ni att det är på böckerna på framsidan av senaste numret av Hus & Hem?

Den ordningen jag förkastade för en vecka sedan.

Nu kommer den säkert att bli inne.

Typiskt!

12663 dagar gammal

Läste Datainspektionens tidning Magazin DIrekt (nr 4, 2008) som handlade en del om datauppgifter på vift. Där fick jag tips om sajten Birthday.se. Meningen var egentligen att man ska förfasas över hur lätt det är att ta reda på en massa saker om vem som helst i Sverige. Jag gör det nu: Usch, vad det är förskräckligt att man kan få reda på så mycket om alla!

Men en del av mitt jobb är att lämna ut allmänna handlingar så jag är ganska härdad. Jag lämnar betyg till vem som helst och det är jag som fixar klasslistor till klassfesten.com, numera barabamba (urfånigt namn).

När jag var inne på sajten och inte alls kollade hur gamla mina grannar var (nejdå) såg jag att det bara är 121 dagar till min födelsedag. Vad passar då bättre än att fylla på önskelistan? Idag önskar jag mig en bag-in-box hållare från företaget POM. Visst är den snygg?

Nya ljud

Idag har jag hört kyrkklockornas klang i Klippan.
Det har jag aldrig gjort förr.
Jag brukar inte vara där runt elvasnåret på söndagar.
Det lät väldigt fint.

Dagens tips

Tro inte allt som finns på nätet. En del sidor är inte uppdaterade. Till exempel inte den här.
34 år och gift är mer sanningsenligt...

Luggpadda, faroklipp och dittletan

Jag bestämde mig för att byta tidning. Jag är sur på Helsingborgs dagblad som ändrat sin edition. Svenskan kom med ett bra erbjudande så det hoppade jag på i ett halvår.

Nian är en trevlig tävling i min nya morgontidning. Den löste alltid min farmor. Jag nöjer mig med att hitta niobokstavsordet (än så länge). De är lite konstiga tycker jag men det kan inte vara lätt att hitta på hela tiden, varenda dag. Med tanke på att tävlingen funnits ett tag är jag lite imponerad av att det fortfarande finns niobokstavsord att tillgå.

Här är niobokstavorden de senaste dagarna med ordförklaring:
Luggpadda - ja, jag ser den framför mig, en padda med lugg.
Faroklipp - antingen ett ord i filmindustrin för det klipp man gör får att få till en cliffhanger eller fackord för frisörer för de klipp som görs precis vid örat.
Dittletan - när man hittat datt men fortfarande letar efter ditt.

Håll tillgodo!

Ny ordning i bokhyllan

Jag gav upp. Det går ju inte att hitta när man har böckerna i färgordning. Det funkar med de böcker man läst nyligen men att komma ihåg vilken färg det är på böcker jag läste förra seklet är inte lätt.

Det var en dum idé redan från början, jag gjorde det mest för att retas. Först när vi skulle homestagea och "konsultens" mantra var vitt, vitt, vitt och absolut inga böcker. Eftersom jag inte tycker att ett hem utan böcker är något mysigt hem valde jag att sätta alla våra vita böcker i bokhyllan. Lite på ret. När vi väl flyttat sorterade jag alla andra färger också bara för att det var så skoj när bibliotekariekompisar kom på besök. Ingen kan förfasas så mycket som de över bokordning.

Det funkar för det mesta att ha böckerna i färgordning. Det som är mest besvärligt är när boken inte står i hyllan. För att ta ett exempel från verkligheten 2009: jag har lånat ut Eremitkräftorna till min mamma. Jag talade med min kollega om boken och hade glömt att jag lånat ut den redan. Istället för att bara behöva leta på R (Ragde) var jag tvungen att leta igenom hela bokhyllan. Var den grå, eller kanske blå eller gul? Eller har jag missat den när jag letade första gången? R är R. Står den inte där får jag ju inte för mig att leta på M eller S. Det är lätt att se vad som inte är där (här skiljer sig bokhyllan från verkligheten, eller nå't).

Nu är bokhyllan inte lika snygg men böckerna är lättare att hitta.

Ordentlig, på gränsen till präktig

Jag känner mig ordenkli till tusen. Jag är nästan lite trött på mig själv. Snudd på att jag tillhör de präktiga.

Jag borstar tänderna minst två gånger om dagen, slänger ut min reflex när jag är ute och går i mörker (vi är inte många som gör det har jag märkt), använder säkerhetsbältet i bussen, köper alltid färdbiljett (utom när jag ska förlänga mitt månadskort, då jag tjuvåker till Åstorp, men det är en annan historia), har cykelhjälm, sorterar tvätten i olika färger och låter bli att göra saker som verkar farliga.

Ja, kalla mig Gittan. När ska jag träffa mina gråvargar?

Det gååår inte!

Om jag fick en krona varje gång jag hörde min kollega säga "Det gåår inte!" hade jag varit miljonär sedan oktober. Vi bytte dokument- och ärendehanteringssystem och sedan dess har detta varit hennes vanligaste replik. I början körde hon även med att systemet inte var användarvänligt tills vi talade om att vi tyckte nog att det var mer användarvänligt än det gamla systemet.

Tyvärr är det inte bara systemet som inte går numera utan en hel del annat också. Det känns lite som om det är hack i skivan (som vi ålderdomliga kan säga och förstå vad vi menar).

Nåväl, efter att ha hört hundratrettiosju "Det gååår inte!" under dagens lopp känner man sig inte speciellt uppåt. Det tär lite på ens glada humör att höra någon uttala sig negativt hela dagarna.

Frostnupna

Jag var ganska nöjd med vårt beslut att inte sova ute i natt när jag tittade ut idag på morgonen och såg frosten på alla bilarna och grannens garagetak. Jag struntar i om det härdar att göra saker som är kalla eller tråkiga.

De tre frostnupna utesovarna kom förbi för att hämta lite saker. De bekräftade att det hade varit lite kallt om näsan. Brrrr.

En dag i skogen

En skogspromenad på lite över en mil blev det idag. Vi skulle reka lite inför Veteranhajken och vissa skulle tillbringa natten i ett fast vindskydd. Mest ville vi umgås lite och gå och småsnacka som man gör så där bra när man är på hajk. Om ditt och datt, stort och smått. Ta tillfället i akt att fråga saker som de andra vet, om sopor, brandsäkerhet, ädelstenar och träd. Vi såg lite rådjur, en hel del morötter och ett träd som blixten slagit ner i.

När man kommer hem är man sådär skönt trött. Kall om fötterna och lite småfrusen men efter en varm dusch är man bara trött. Och nöjd.

Arkivnörd, jag?

Inte nog med att jag tyckte att RA-FS:en* jag fick idag var lite intressant och ville läsa mer på Statens arkivs hemsida, när jag väl surfat dit gick jag igång på deras senaste publikation. Men vem gör inte det? Det är ju som Hänt i veckan fast medeltid. Men samtidigt som det fascinerade mig kände jag mig ganska nördig.

*Riksarkivets Föreskrifter. Den jag läste idag handlade om Processorienterad arkivredovisning. Jaja, inte så lite nördigt det heller...

Miljövidrigt

Kollektivtrafik i vinterskrud.
Kallt som bara den att stå och vänta.

Jag står och väntar på att bli hämtad i Bjuv av min käre make.
Han är lite sen.

En pappa med son står och väntar på mamman i familjen.
Schysst av dem att hämta henne när det är så kallt, tänker jag.
Tåget kommer.
Sonen springer och möter mamman.
De går mot bilarna.
Bilarna.
Pappan ska inte alls hämta mamman.
Det visar sig att mamman kört sin bil till tåget och parkerat den vid stationen tidigare på dagen.
Pappan har kört ner till stationen för att starta mammans bil.
Båda bilarna har stått på tomgång i fem-tio minuter för att bli varma.
Och båda föräldrarna kör hem.

Snällt eller bara miljövidrigt?
Jag röstar på de senare.

Språkkurs

Läste fel i medborgarskolans kursbroschyr - italienska för mördare istället för italienska för nybörjare. Kursen är kanske särskilt riktad till dem som tänker åka till Sicilien på semester...

Italienska för nybörjare är ju annars en väldigt bra film. Och en kurs på medborgarskolan

Phu

I vår familj gäller det att vara snäll från jul till trettondagen annars kommer de tre fesne männen och tar tillbaka alla julklapparna.

Ja, det är vad jag har talat om för min Lillasyster Fisen. Det funkade ett år i alla fall...

Och det är bra mycket lättare att vara snäll i tretton dagar än i 365.

Att resa och att komma hem

När jag kommer hem från en resa är det de där små sakerna i vardagen som jag gläds mest åt. Jag kommer liksom på vad som är så bra med att vara hemma.

Kranvattnet smakar inte klor utan är gott.
Ingen säng är så skön som den egna.
Husljuden är trevligare än lägenhetsljuden.
Mycket mer att välja på i klädväg.
Det finns alltid russin i skåpet som man kan gå och småknapra på.
Den stora bilden från projektorn och att filmerna inte är dubbade.
Att mötas av en kelsjuk katt.
Bland annat.

Hemresa

Lämnade lägenheten på Prenzlauer allee halv tolv. Ner för alla 96 trappstegen och tog första bästa spårvagn till Alexanderplatz. Därifrån åkte vi till Hauptbahnhof eftersom vi, i vår enfald, trodde att det fanns fler bagageboxar där än på Alex. Det fanns det inte och vi tyckte inte att det var värt 18 € att lämna in väskorna i någon timme. Vi bestämde oss för att äta lite på järnvägsstationen och gå lite i alla butikerna. Med väskor.

Vid halvtre var vi trötta på det och åkte till Tegelflygplatsen. Två timmar innan flyget skulle gå checkade vi in och fick reda på att flyget var en timme försenat. I säkerhetskontrollen var jag den huvudmisstänkta. Hela jag pep, även där jag var alldeles säker på att jag bara hade tyg under. Bh-bygeln lät (naturligtvis) och långkalsongerna (det var 6 minusgrader och snö i Berlin). Dessutom fick jag packa upp min kånken där min försvarets hudsalva blev grundligt undersökt liksom min nyckelring.

Väntan på Tegel var lång. När flyget skulle ha gått (17.20) var det inte någon som helst aktivitet vid vår boardingdisk. Vänta, vänta, vänta. Lite i sex blev vi insläppta på flyget. Kaptenen lovade att vi snart skulle starta och att han skulle ta en genväg så att det gick lite snabbare att komma hem. Tyvärr var det en person som kom från Düsseldorf och skulle byta till vårt flyg som vi var tvungna att vänta på. Ett tag. Tills flygpersonalen gav upp och tyckte att det var bättre att vi andra kom hem än att han kom med. Då var klockan fem i halv åtta.

Swisch, trettiofem minuters flygtid och så var vi på Kastrup.

Sen väntade vi på bagaget i nästan en timme...

Efter det är det ju en stund på tåget innan man kommer till Helsingør och färjan till Helsingborg. Och sen passade tåget hem till Mörarp ganska bra. Halv tolv satte jag nyckel i låste här hemma och möttes av en mycket glad och kelsjuk katt.

Tolv timmars resa varav 35 minuter i luften.

Varierad kost

Den här veckan har frågan varit mer "Var ska vi äta?" än "Vad?" I kvarteret där vi bor här i Berlin finns det en hel del restauranger att välja på. Ibland har vi haft lite beslutsångest och vandrat som hungriga, osaliga andar mellan menyerna...

Såhär blev matveckan i Berlin:
Måndag Dönerkebab till lunch, sushi till kvällsmat.
Tisdag Indisk lunch, tysk schnitzel till kvällsmat.
Onsdag Nyårsmat hemma i lägenheten, den blir väl svensk med tyska råvaror...
Torsdag Bratwurst till sen lunch och grekiskt på kvällen.
Fredag Paella till lunch och afrikanskt på kvällen.
Lördag Asiatisk snabbmat i farten till lunch och indonesiskt till kvällsmat.
Söndag Korv och hamburgare till lunch (vi åt dubbelt av olika anledningar) och japanskt till kvällsmat.

Jag skulle nog vilja påstå att vi har ätit ganska varierat den här veckan.
Och att äta varierat är nyttigt.

Ytterligare öltips

Drick inte heller rapsöl... (tihi)

Öltips från Tyskland

Varken bananöl eller passionsfruktsöl är några höjdare.
Schwartzbier är mycket godare.

Fyrverkeri och blomsterpinnar

Nyårsafton i Berlin. Vi åkte inte ner till Unter den Linden och umgicks med minst en miljon andra människor vid tolvslaget utan gick till vattentornet här på Prenzlauer berg. Det verkade som om kvarterets invånare gått man ur huse och samlats där. Alla hade med sig sina egna raketer. Ganska mycket raketer. Jag som i vanliga fall tycker att det är lite läskigt när smått onyktra personer skjuter raketer på nyårsafton var inte helt lugn och harmonisk. Vid tolvslaget var det raketer på alla håll och kanter. Högt och lågt. Dessutom såg man en del av de raketer som sköts på andra ställen i Berlin ovanför hustaken. Lite mäktigt var det allt. Och lite läskigt.

Idag gick vi nyårspromenad. Min pappa brukar alltid vilja ta en tidig nyårspromenad för att få tag på så många blomsterpinnar som möjligt. Raketpinnar av trä är de som räknas, de av plast är bara tråkiga. Berlin är ett drömställe för blomsterpinnsletare. Vi mötte några barn som hade samlat en hel ryggsäck full. Det fanns ganska många kvar på "brottsplatsen" vattentornet och en nyårspromenad klockan två kan inte kallas tidig...

Weetabix

Igår när vi var och handlade på Kaiser* såg jag min barndoms Weetabix på flinghyllan. Det åt vi hos mormor och morfar med mjölk och björnsylt (aka björnbärssylt). Mums!

R. frynte på näsan så det blir bullar till frukost istället, jag är inte säker på att jag kan äta ett helt weetabixpaket själv. Har för mig att jag blev lite besviken sist jag provade, jag hade nog ingen björnsylt hemma.

*matvaruaffär i Berlin.

Tänk om...

... en utomjording landade på Kastrup precis efter säkerhetskontrollen där alla står och tar på sig sina skärp. Hade den då trott att skärpet var någon slags id-handling?

Fågelfrö

Luriga ICA Maxi i Hyllinge har fågelmaten utanför kassorna. Jag letade som en tok bland trädgårdsprylar och fågelbord utan att hitta ett endaste frö. Till sist gav jag upp och frågade.

Lurigare Lina gick ut och kollade på fågelmaten, jag vill inte köpa grisen i säcken... Det var tur för den fågelmaten fick inte godkänt i Linakontrollen. För lite solsikkefrø. Jag gick in på Bauhaus mitt emot och köpte istället...

Julmusik

Ibland har man lyssnat på en skiva så många gånger att man kan låtordningen i huvudet. När den ena låten fade-ar ut börjar jag nynna på nästa. Idag när jag lyssnade på Absolute Christmas insåg jag att jag kunde den låtordningen alltför väl.

Jag kan kanske skylla på att jag haft skivorna sedan 1994. Kanske.

Här är det befogat med ett tips som aldrig kan sägas för många gånger:
Spela aldrig in med spelordningen inställd på "random" - man kommer aldrig att förlåta sig själv eftersom man aldrig kan få samma ordning på låtarna igen...

Jultomten vs vis man

Efter att ha fikat med Z igår och diskuterat de tre vise männens betydelse för julen (eller i alla fall julklapparna efter den 6 januari) började jag fundera över vad jag har flest av i mitt julpyntade hem. Idag när julpyntet kröp fram ur kartongen bestämde jag mig för att räkna.

Nio jultomtar Tolv visa män
(OBS! Tomten i julgruppen som R. gjort till mig på scouterna)

Ja, ni ser själva - de visa männen är fler. Fast de kommer ju alltid tre och tre till skillnad från jultomten som kommer ensam. Då är det bara fyra omgångar visa män mot nio jultomtar. Men så kan man ju inte räkna, var och en är ju viktig i sig...

Överlägset flest var änglarna i vilket fall som helst. Och stjärnorna.
Jag får väl erkänna då, jag tillhör de religiösa julfirarna...

Äntligen...

... har jag fått hem min omklädda Lamino.
... är jag julledig.
... är julkort och de julklappar som ska skickas skickade.
... har vi börjat på renoveringen av sovrummet.
... får jag (tid att) julpynta det sista.
... börjar julefriden.
Äntligen!

Traineeavslutning

Jag blev inbjuden som VIP-gäst till trainee-avslutningen. Personalchefer, kommunchefer och handledare var självskrivna på inbjudningslistan men Z tyckte att jag var den som betytt mest för henne i Klippan så jag blev också bjuden. Jag är inte lite stolt över min VIP-inbjudan...

Vi såg till att traineerna blev avtackade ordentligt, kollade på bilder från deras tid som traineer och åt god mat. Efteråt jämförde traineerna sina presenter och drack vin hemma hos koordinatorn Sten.

Länkar eller golfbana?

Började läsa Agatha Christies The murder on the links och funderade över vad titeln betyder. Jag fick inte ihop det där med links... Googlade lite och kom in på sidan om Hercule Poirot på svenska Wikipedia. Jag tänkte i min enfald att titeln kanske var översatt i samband med utgivningen av boken på svenska. Jag blev inte mycket klokare av det. Boken heter Vem är den skyldige?

Vem är den skyldige? Vilken dålig boktitel på en deckare! Det är väl det deckare är till för, att reda ut vem den skyldige är?

Jag läste vidare i mordgåtan och funderade på länkar och sammankopplingar. Ibland löser titelfunderingar sig en bit in i boken. Och mycket riktigt, helt plötsligt vandrar Monsieur Poirot ut på en golfbana där mordet begåtts. Links betyder golfbana. Jag som trodde att det var plural av link...

Jag får kanske ursäkta mig med att engelska golfbanor inte är ställen jag brukar hänga på... Inte svenska heller för den delen.

Förnärmad Lucia

Lussetåget på kommunhuset består av 20 tredjeklassare. Några kan texterna och klämmer i, de andra lallar med. Olika texter på samma sång förekommer ; är det afton eller morgon? är himmeln djupblå eller mörkblå? Olika melodier och tonarter förkommer också. De skånska diftongerna flödade. Stjärngossarnas strutar satt olika långt bak i nacken och tärnornas glitter kliade. Precis som det ska vara helt enkelt.

Men det allra bästa var slutet. Eftersom det är lite liten plats att svänga runt ett luciatåg på utan att det skulle bli för krångligt bestämde läraren att de skulle gå ut från en sida, det vill säga tärnan och stjärngossen längst till vänster skulle lämna cafeterian först. På frågan om det funkade svarade alla barnen ja, utom lucian som sa "Men hur ska jag gå?" När läraren talat om att hon skulle gå sådär mitt i ledet såg hon mycket missnöjd ut. Hon såg ut att tänka "Gå i mitten, som vilken sketen tärna som helst." Vi som såg det tyckte att det var mycket, mycket roligt.

Soffproblem

Hemma och förkyld.
Dricker tea och funderar över dagens stora problem.
Jag vill ju helst ligga nerbäddad i soffan.
Dessutom vill jag titta på en film för att ha något att göra.
Nu kommer det stora problemet:
Skön soffa och litenliten (20") tv-bild eller mindre skön soffa och stooor projektorbild.
Hugh en tvärhand hög eller en meter hög?
Tyg eller skinn?
Bioljud eller monoljud?
Är det filmen eller komforten som är viktigast.

Jag läser en bok istället i den sköna soffan och funderar ett tag till...

Kliché, kliché, kliché

Ja, nu har jag läst språktidningen igen.

Jag kan inte släppa tanken på att ordet kliché är onomatopoetiskt. Det låter som när en metallplatta bestryks med färg och sedan trycks på papperet. Ett smaskande ljud. Kliché, kliché, kliché....

Vårens virkprojekt?

När jag ser de här små amigurumisarna blir jag helt sugen på att börja virka. En ninja, en samuraj, en trojan och en viking. Och sen kan man ju ge sig på att virka broccoli och sushi...

Men jag har alltid varit mer stickare än virkare så att virka efter mönster blir en utmaning. Kanske på en pysseljunta någon gång i framtiden...

Mönster finns att köpa hos NeedleNoodles där även bilden är tagen ifrån.

Brända tändstickor

Jag förstår mig inte på folk som lägger tillbaka tändstickor i asken när de har använt dem. Vad ska det vara bra för? De går ju inte att återanvända.

Statusrad

Jag tycker att statusraden är en av de bästa sakerna med facebook och tillhör den sortens facebookare som ändrar sin statusrad ganska ofta.

Då och då kommer jag på mig själv med att sammanfatta nuet i en statusrad. Till exempel när jag stod i köket i söndags: "Lina bakar och nynnar på Fångad av en stormvind." Men när jag väl sitter framför datorn är den statusen inaktuell för längesen. Man får liksom komma på sin status innan den händer för att den ska vara sanning en liten stund i alla fall.

Fast statusraderna i facebook är kanske inte helt sanningsenliga. Det är ju lite skoj att skriva någonting som man gör men ändå inte på det sättet som det låter. Som när jag surfade runt på Hemnet för att titta på lägenheten vännerna funderade på att köpa och inte kunde låta bli att titta på alla andra i det området. "Lina tittar på lägenhet i Malmö." Jag hade inga som helst planer på att flytta dit. Titta får man väl och då ljög jag inte i den statusraden - eller?

Ibland får man klura ut en statusrad som bara ett fåtal förstår. När man vill att bara ett fåtal ska veta. Det brukar lyckas ganska bra.

Ibland tänker jag ut statusrader som jag önskar att jag ska få skriva. Kanske kommer jag att få göra det någon gång. "Lina äter middag med kungen." - som given den 10:e december. "Lina blev insnöad och kunde tyvärr inte åka till jobbet." - ja, drömma går ju...

Och alla dessa små statusrader gör att man helt plötsligt har en mycket bättre koll på småsakerna i vännernas liv. Jag tycker om statusrader.

Avslöjanden

Dags att avslöja...

Jag har skickat mina paket till Emm (som även finns här) och jag fick mina superfina paket från Klara.

Ett stort tack till En bok om dagen som genomförde det här roliga paketbytet!

Tredje paketet

Idag lystes den grå novembermåndagen upp av ett pocket och prasselpaket!

Paketets innehåll:
En bok jag inte läst, Honungstungor av Helene Uri. Den låter väldigt spännande!

Tre sorters te varav två gav mig nostalgiska minnen. Oriental evening var min brors favoritte när vi var mindre och Lundablandning var ju ett måste under studenttiden! Tehuset Java - hmmm! Den tredje sortens te, Ipanema, är mycket gott. Det hade jag inte smakat tidigare så det blev kvällens te här hemma.

Dessutom fanns det i paketet en bokmärkeskalender. Vid varje månadsslut kan man dra av bilden och, vips, blir det ett bokmärke. Utomordentligt bra och praktist. Särskilt som jag är en mästare på att lägga mina bokmärken på märkliga ställen när de pustar ut mellan böckerna. Det brukar sluta med att jag hittar någon tågbiljett, ett gammalt kvitto eller gör hundöron. Tills jag hittar något av mina fina. Tolv nya är aldrig fel!

Tack min (malmöitiska?) hemliga bokvän!

Olika längd på samma tid

Å ena sidan känns november som världens mest sega månad, just nu känns det som om det aldrig kommer att bli den 28:e. Alla julsakerna (mest adventsljusstaken) vill gärna komma fram...

Å andra sidan kommer det att gå i en rasande fart eftersom jag vet att jag måste ha en julkalender färdigpysslad till den förste december... Och jag har inte ens kommit på hur den ska se ut.

Träningstips

Tydligen är det inte ok att flirta med sin man när man tränar pilates. I alla fall inte så att tränaren ser det. Då blir hon helt full i skratt som smittar av sig. Och småskrattande går det inte att göra en enda pilatesövning rätt...

Ja, tänk er själva hur jag hade sett ut om jag skrattat i posen till vänster. Som en liten hög på golvet. Nu är det ju inte så att jag någonsin gjort den där övningen, jag är inte helt säker på att jag hade klarat av det. Och jag blir bara full i skratt om jag försöker tänka mig min man göra den :•)

Alla helgons dag

Vi var på kyrkogården igår kväll och tände ljus på mormor och morfars grav. Det var fantastiskt fint med alla ljus som brann.

Och sen blev det födelsedagsfirande för lillasyster Fisen och lite "Bus eller godis".

Nya guldklockan Mörarp

Jag vet vad jag inte önskar mig i julklapp. Nya guldklockan Mörarp. 56 cm hög och 31 cm bred med fyra fina bilder på byggnader i byn i 18 karats guld (helt enkelt för att Mörarp är värt det!)

Trots att det är en begränsad upplaga och att klockan "till följd av [sin] rika men lugna natur kommer att vara en permanent tillgång för [mig] och [min] familj" vill jag inte ha en sådan. Jag känner inte ens igen alla husen på bilderna.

Och jag hoppas innerligt att reklambladet bara delats ut här i byn. Annars vet jag någon i en annan liten by som, på allvar, tycker att det hade varit en trevlig present.

Lite gnäll bara

Små, små motgångar som var för sig inte är så mycket att bry sig om, men till sist bara blir för mycket...

Flytt, feltramp på pågatågen med ond nacke som följd, för tidigt dödsfall, krock med soptunnan, el som inte fungerar, två manliga gynekologer, smågnabb om jullov...

Hela tiden försöker jag kontra med positivt tänkande - "jag kunde ju slagit mig mycket mer", "tur att vi ställt om till vintertid så att det är ljust till frukosten fastän lamporna inte fungerar", "bättre två än ingen alls" och lite "men jag jobbade ju hela förra julen och hade bara två veckors sammanhängande semester i somras så det är min tur..."

Men just nu vill jag bara ha medvind istället.

Fluffbabe

En av mina kollegor tyckte att jag skulle satsa på att bli en fluffbabe.
Lite mer rosa, lite mer skumpa och betydligt högre klackar än jag har idag.

Jag undrar hur jag klarat mig utan en champagneglashållare till strykbrädan. Eller blingande plåster...

Jag stickar ett par handledsvärmare med pärlor - är det kanske ett steg i rätt riktning? Troligtvis inte efter att ha sett fluffbabes-handledsvärmarna. Mina hemstickade ligger i lä...

Tusen sökningar

Läste i Språktidningen om Google som hjälpmedel i språkforskning. Det som fick igång mig mest var dock upplysningen om att man bara hade ett begränsat antal googlesökningar per dag. Tusen stycken för att vara exakt. Vad händer när man har sökt tusen gånger? Ploppar det upp ett meddelande och vad står det i så fall på det?

Du har nu använt dina tusen sökningar för den här dagen. Gå och gör någonting vettigt istället.

Det är inte utan att jag är lite sugen på att ägna en dag åt att söka.

Man skulle kunna reda ut det här med meningen med livet - men räcker tusen frågor till det?

Synlig och godismätt

I storstaden Malmö delade Skånetrafiken ut reflexer på morgonkvisten och när jag åkte hem fick jag lite tåggodis i farten. Det händer aldrig på de stationer jag brukar hoppa av och på...

Gott och blandat

Idag låg det ett spännande paket i min brevlåda. Från min hemliga bokvän. En Gott&blandat (favvogodiset), PimPim, ett fint bokmärke och en bok som verkar superbra. Jag har sett filmen som var riktigt bra och ganska ofta är ju boken bättre...

Ett stort tack till min hemliga bokvän!

Priset är värt priset!

Vi vann årets hösthajk!

Vi var bäst på att klättra, känna igen platser på foton, kasta ägg och leta paket. Vår smurfkastningsmaskin var överlägsen! Smurfen for som en raket i sin lilla konservburksbehållare med gröt när gasoltuben sprängde i betongröret. (Magnus som bar den upphittade röret är värd ett tack för sin smågalenskap.)

Natten i vindskyddet var kanske det som kostade på mest. Det blir inte mycket sömn när det nästan blåser storm. Vid tretiden var jag och Joel uppe och fäste fast presenningen med stora, tunga stenar. Det var tur för precis efter att vi krupit tillbaka i våra sovsäckar började det regna. Det öste ner samtidigt som det blåste minst lika mycket som innan. Jag vaknade nästa gång av att min sovsäck var dyngsur i fotändan. (Just då och där kunde jag nästan hålla med mina kollegor om att jag nog inte var riktigt klok...) Jag flyttade till ett torrare ställe och halvsov till morgonkvisten.
Min nya sovsäck utsattes för en rejäl prövning redan första natten. Men jag höll värmen, trots att sovsäcken och liggunderlaget var våta. Sovsäcken fick med beröm godkänt!

Söndagen var regnig och blåsig. Men vi tävlade vidare och vann med hela tre poäng!

Väl hemma, efter en tupplur och en lång varm dusch, med en brasa sprakande i kakelugnen och all packning upphängd på tork känns det bra.

Så skönt att vara ute och scouta en helg i skogen ibland!

Kshocolat

Hittade den här chokladen från kshocolat. Egentligen är jag ingen stor älskare av vit choklad men jag tyckte att kombinationen citron och peppar lät spännande. Gott var det i alla fall, smakade mest choklad, lite citron och hade en pepprig eftersmak. Dessutom var det ett snyggt papper...

Bokmässa

Bästa: Jag fick en Krakel Spektakelbok signerad!
Mest förvånande: Att SJ såg till att tåget gjorde ett extra stopp på Lisebergs station.
Finaste: Boken "Var är min syster?" av Sven Nordqvist.
Bästa kändisspanet: Peter Stormare (men vad gjorde han där???)
Mest behövliga: Bullen Annelie bjöd på.
Längsta kö: Tantkön till Kerstin Thorwall.
Tråkigaste: Lunchwoken.
Märkligaste: Alla bebisarna som besökte mässans första dag.
Sämsta: Glasögonputsarna som gjorde ett uselt jobb så att jag var tvungen att putsa om.

Jo, bokmässan är trevlig.
Och jag förköper mig alltid ;•)

Kakåtgång

Det är vansinnigt synd om mig.

I söndags bakade jag en äpplekaka.
Min man äter på tok för lite när det gäller godis och kakor.
Halva kakan är fortfarande oäten.
Jag måste offra mig och äta upp den.

Det är vansinnigt synd om mig.

Ekologiskt

Eftersom jag tog ett miljöovänligare färdsätt till jobbet passade jag på att köra till Bjärhus och handla kvällsmat. (Summan av lasterna är konstant)

Morötter i olika storlekar och modeller. Stora och små palsternackor i en salig blandning. Jordiga potatisar. Rödbetor med "råttsvans". En lagom stor bit lamm från charken. Getost och russin (såklart). Det är ju så det borde vara när man handlar kött och grönt.

Det svåraste är att inte tänka "nu ska jag hem och äta upp en av era kompisar" när man kör förbi fåren på vägen hem.

Fotot (på en av våra bröllopspresenter) är taget av Chlott.

Inte på grund av otrivinen

Lycka till! sa apotekaren när jag hämtade ut medicin idag.
Det var lite udda...

Rådjur

Sju rådjur såg jag idag. Sex stycken när jag var på väg till jobbet och ett på vägen hem. Jag körde bil för en gångs skull och passade på att ta min favoritväg över åsen. Den är fantastiskt vacker oavsett vilken årstid det är och det dräller av rådjur där.

Ny vecka

Kallt ute så att strumpor är ett måste.
Jag kan inte hitta mina nycklar till jobbet, kanske glömde jag dem där i fredags. Något undermedvetet?
Jag missar tåget på grund av en spårändring. Det gick inte ihop med att jag var ute i sista minuten.
Arbetsplatsträff på jobbet och chefen kommer bara att tala om budgeten. Tråkigt.
Dessutom ska jag jobba länge idag.
Och det är långt till fredag.
Det verkar bli en bra vecka...

Pocket och prassel, paket ett

Ett stort paket låg i brevlådan när jag kom hem i måndags. En mysig deckare, tre sorters te och naturgodis.

Visst kan jag ana ett tema:

• boken utspelar sig i Afrika
• figurerna på kortet ser lite afrikanska ut
• huvudpersonen Mma Ramotswe dricker (enligt min hemlige bokvän) rooiboste
• naturen är närvarande i boken (också enligt min källa) därav naturgodiset
• Oskars blandning (det svarta teet) är kanske en ledtråd i deckargåtan (eller bara bonus eftersom det nog kan vara lite klurigt att få med något svart te i temat).

Tack till min hemliga bokvän! Det ska bli trevligt och gott!

Dagens hatobjekt

Vår tvättmaskin.

Den tvättar inte rent, den tjuvhåller på tvättmedel tills man har en svarttvätt då den spottar ut det i sköljvattnet så att allting blir vitflammigt och den har en elektrisk trumma som man får stötar av när man ska tömma ut tvätten.

Ja, jag hatar verkligen den tvättmaskinen.

Drömjobb?

Tänk vad roligt det hade varit att vara den som bestämde julpyssel till Panduro!

Det var den oändliga mängden julpyssel (60 sidor) i den nya Pandurokatalogen som fick mig att fundera på hur det skulle vara att vara heltidsjulpysslare. Jag kom fram till att det kanske hade varit skojigt ett tag men att jag antagligen skulle hata allt vad julpyssel heter och vara trött på julen redan innan sommaren. Och det vill jag inte!

Nu kan nackhåren resa sig

Jag har varit och blivit klippt. Ganska mycket den här gången. Resultatet är en vanlig Linafrisyr som varken behöver fluff eller spray för att ligga som den ska. Bara ett lätt skak på huvudet. Det gör min man grön av avund varje morgon...

Det som känns konstigast när man är nyklippt är att tvätta håret. Håret tar slut på fel ställe. Och jag måste mumla ett mantra för att komma ihåg att ta en mindre mängd schampo. Annars står jag där med en massa lödder och inget hår att ha det i.

Som ni ser på bilden är det dags att läsa skräckhistorier. Jag får passa på nu när nackhåren är så korta att de faktiskt kan resa sig...

Hösttecken

Idag damp den ner i brevlådan - IKEAkatalogen.

Det bästa i den var plastdinosaurien på sidan 112.

Hemlig bokvän - Pocket och prassel 2.0

Jag tänkte ägna hösten åt att skämma bort någon med böcker och godis i Pocket & Prassel 2.0 Här kommer svaren på frågorna till min hemliga bokvän!

* Vilken genre är du mest förtjust i? Romaner, fantasy, chicklit men jag läser det mesta.

* Favoritförfattare? Har du redan allt som författaren har skrivit..? Tove Jansson, Bodil Malmsten, Kate Atkinson, Jan Kjærstad, Carina Burman. När det gäller Tove, Bodil och Jan har jag det mesta men det finns luckor i samlingen.

* Vilka författare är du nyfiken på och har lust att läsa? Damernas detektivbyrå har jag inte läst...

* Vilken genre vill du absolut inte läsa? Skräck och klämkäcka böcker om hur du lyckas och blir en bättre människa på alla sätt genom att bara "bestämma dig" (det kan kanske räknas som skräck det också?)

* Vilken författare vill du absolut inte läsa? Jan Guillou, Majgull Axelsson

* Letar du efter någon/några böcker som du vet (eller tror) har kommit i pocket, men som inte går att få tag på via bokhandeln längre? Vilka böcker gäller det – och skulle du i så fall tycka om att få dessa i läst skick? Jag kommer inte på några.

* Skulle det kännas ok att få flera begagnade pocketböcker (i trevligt skick!) istället för en ny, i något byte? Ja, det är ok.

* Läser du andra språk än svenska? Engelska och danska

* Är du tedrickare eller kaffedrickare? Någon speciell smak som du gillar? Jag dricker både kaffe och svart te. Jag tycker inte om smaksatt kaffe (typ vaniljkaffe).

* Vilken slags godis gillar du? Av två goda ting äter jag hellre Gott&Blandat än choklad men jag säger inte nej till choklad... Sura godisar tycker jag mindre om.

* Gillar du naturgodis; nötter, torkad frukt och liknande? JA, särskilt russin...

* Är du allergisk mot något (t.ex. nötter, gluten, mjölk…)? Laktos, men inte så mycket att det spelar någon roll i godis/fika sammanhang...

* Annat som du vill lägga till..? Njä...

Något att blogga om

På tåget hem tänkte jag att jag skulle kunna hitta någonting att blogga om. Det gjorde jag. Mina medresenärer hade kunnat fylla en blogg hur lätt som helst.
Ska jag blogga om:

• killen med rullskridskor som ägnade 45 minuter åt att läsa en (1) sida om Alice Cooper
• kinesen som absolut skulle ha sina byxor sådär långt ner på rumpan men som inte vill vika upp byxorna nertill vilket gör att hela byxan ser ut som ett dragspel?
• kulturtanten som talar högt i sin mobil så att vi alla får veta vad hon tycker om personen med kontrollbehov som haft åsikt om biljettintäkterna?

Ja, det är bara att välja. Och välja har jag svårt för.

Recept som inspirationskälla

Min mamma följer aldrig recept sådär slaviskt utan hävdar att de mer är en inspirationskälla. Fattas man någonting i receptet kan man alltid byta ut det mot någonting annat, tycker hon.
Vi som har blivit bjudna på resultaten är mer skeptiska.

Filmjölk istället för olja i peston - ingen bra idé.
Clementinklyftor istället för ananas på kassler i ugn (tankebana: konserverad ananas -> konserverad mandarin -> clementin) - ack, nej.

Det går, som sagt, inte alltid. Men igår när jag skulle baka äpplekaka var jag tvungen att leva efter mammas devis. Det fanns nämligen inte något mjöl. Ägget och sockret var redan vispat, vitt och pösigt. Det var bara mjölet som fattades. Jag tog det som fanns. Müsli.

Kakan gick att äta men det blev inte bra.

Millimetrar

Millimetrar, eller trips som de egentligen heter, är den insekt jag tycker mest illa om. Inte för att jag älskar getingar men trips är värre.

Trips i drivor på fönsterkarmar när man städar (speciellt på ålderdomshem).
Trips som kliar när de tar sina promenader på armar och ben.
Trips i tusental helt plötsligt, bara för att det är varmt och torrt.
Man blir liksom inte av med dem.

Jag förstår inte vad de är bra för, vilken roll i näringskedjan de spelar.

Vanliga flugor kan man ju i alla fall äta.

Egna bomullshandskar

Besökare som beter sig som om de var på Landsarkivet när de är i kommunarkivet är lite läskiga.
Min lite läskiga besökare vågade inte sätta en fot innanför tröskeln till arkivlokalen - det är det tydligen bara arkivarier som får. Han kunde inte sitta i det lilla rummet bredvid arkivet eftersom det var kaffesump på bordet. Han fick stå vid mitt långa arbetsbord istället. Det torkade han av mycket noga med en trasa. Sen packade han upp sina egna vita bomullshandskar och bläddrade mycket försiktigt. Betygskatalogen från 1980 behandlades som om det var ett pergament från 1500-talet...

De egna bomullshandskarna tog priset. Man skulle kunna tro att det är en arkivaries dröm men han framstod mer som en kuf och det är snarare en arkivaries mardröm.

Bilden är från Museiservice där de har mycket arkivjox och syrafritt papper som man kan gå igång på. Apropå kuf ;•)

En krossa?

Nu finns facebook på svenska. Ibland blir översättningarna helkonstiga. Som meningen En av din kompis har en krossa på du. Men vad är en krossa? I min värld är det ett verb...

(Jag är ju inte världsmästare på engelska men jag tror att jag hade översatt Someone has a secret crush on you på något annat sätt...)

Jullängtan

Jag har köpt en adventsljusstake.
Jag tittade på (läs: suktade efter) den i vintras. Tur att jag inte köpte den då. Då fanns den bara i rött och svart. Nu fanns den i vitt. Mycket snygg, ja, till och med snyggare än svart.
Och för halva priset.

Det är bara lite drygt fyra månader tills det är dags att ta fram den.

Sju sorters kakor

Även om de är väldigt små blir man väldigt mätt på sju sorters kakor. Jag provade Lotta på Åsens kakbuffé idag så jag vet.

Gott var det, kanske för att jag busade och åt dem i fel ordning...

Bilden är från Lotta på Åsens hemsida

Pappersbröllop

Idag är det ett år sedan jag blev fru.
Det firades med en middag på Pumphuset med god mat och ett Danmark som försvann i regnvädret. Precis som i fjol...

Foto: Marie Walther

Utflykt till Rinkaby

Idag åkte vi på vår vanliga sommarutflykt i Kristianstadstrakten. Efter ett stopp på Förmedlingscentralen i Tyringe och en äcklig lunch på en av hamburgerjättens restauranger kom vi fram till dagens utflyktsmål: Rinkaby. Jag hade fått en del Rinkaby-musts av Rinkabyexperten Z. Utan hennes hjälp hade vi missat det mesta...

Rinkaby har en (1) kiosk. Den har tidigare ägts av kineser och kallas därför Kina-kiosken. Eftersom vi inte hittade någon annan kiosk i Rinkaby antar vi att vi kommit rätt. Här köpte vi varsin glass inför Rinkabypromenaden.

Vi gick längs stora vägen (118). Här susade det förbi mycket bilar. Det var troligtvis badkaravanen med stadsbor som ville svalka sig med ett dopp i havet vid Åhus.

Vi vek av på Madenvägen. Här finns många k-märkta hus (eller är de q-märkta nuförtiden?). Små söta trähus i rött. Vi tittade på kossorna som betade och hälsade på en liten svart katt som försökte gömma sig i gräset. Sjöutsikten var bedårande! På Madenvägen såg vi även trädet på bilden som vuxit fast i närmsta hus.

Det fanns många hus som man kunde tänka sig att Z vuxit upp i men vi bestämde oss för att detta vita nog var det som var det riktiga (med lite hjälp från hittapunktess-e).

På order letade vi upp järnvägen och såg att den finns där. En fantastiskt fin järnväg med räls och en hel del gräs. Den leder hela vägen från stora staden Kristianstad till Åhus och ett stopp i Rinkaby rekommenderas. Där finns ju hur mycket som helst att se!

Slutligen tittade vi på idrottsplatsen. Den ser ut som idrottsplatser brukar. Jag är ju ingen fotbollstjej så jag förstår mig väl inte på sån't där.

Vi hoppade över att titta på det som kommer att göra Rinkaby världsberömt - skjutfältet där det 2011 kommer att vara ett Jamboree. Det lär vi se då. Dessutom har vi sett det två gånger tidigare, med scouter på.

Vi fortsatte vår utflykt med att åka till Lund och hälsa på vännerna som precis blivit föräldrar och tittade på deras söta bebis.

Sedan åkte vi hem och bar in det som var den egentliga anledningen till utflykten. Ett badkar från Rinkaby rör. Yttepyttelitet står det nu upp och ner på fel ställe. Vi har tänkt vända på det och ställa in det i badrummet i morgon. Men det kräver lite förarbete...

Utsikt från hängmattan

Sommarblå himmel med ett litet litet moln.
Äpplen som ska bli paj till hösten.
En bok i handen.

Naturprogram på radio

Hur spännande är det egentligen att lyssna på när någon ser en minervauggla utanför Randers på Jylland?

Reportern har fått ett tips av en dansk forskare och en bild på gården där man, om man har tur kan få se ugglan. Reportern smyger, jämför bilden han fått med gården framför sig. Husknuten, som enligt källan ska vara där uggleparet har sitt bo, är nu inom synhåll. Först syns ingen uggla till (en liten besvikelse för oss lyssnare) men där, där sitter den ju! Minervaugglan.

Det första jag gjorde när jag kom hem - letade upp en bild.

Det spännande inslaget finns på Naturmorgon.

Fästing

Årets första fästing är plockad. Mitt på underarmen. Den var så liten att fästingplockaren jag fick låna av H inte fungerade. Det fick bli B-Ms långa naglar istället.

Fästingar får mig att tänka på en klasskompis specialarbete på gymnasiet. Jag tror att det egentligen handlade om borelia, det var i alla fall fästingar hon talade om. Men hon hade fått för sig att det hette fästning, vilket gjorde redovisningen ganska lustig (eller i alla fall bilderna i mitt huvud).

Kromglans

En sommarsyssla i min barndom var att tvätta cykeln. När cykeln var skinande ren fick jag ofta lite autosol för att blänka upp stänkskärmar, ringklockor och skruven mitt i navet - ja, allt det som ska glänsa på en cykel.

Tvätta cykel är något jag borde syssla med även denna sommar. Fast när jag tittade på min cykel insåg jag att jag inte har en enda detalj som behöver kromglans. Vad är det då för nöje att tvätta den?

Tränare

Fotbolls-em står på hela kvällarna. Jag ser bara sporadiskt eftersom jag tycker att det är ganska tråkigt. Det enda som är roligt att titta på är hur olika tränarna ser ut. En hel del har fula träningsoveraller på sig medan andra klär upp sig i kostym. Frankrikes tränare Raymond Domenech ligger högst på min lista.

Och, jo, jag såg matchen Sverige spelade igår. Jag somnade och väcktes av glädjetjut när det blev mål. Efter andra målet kunde jag somna om igen.

Örtagårdskavalkad

Örtagårdskavalkad är ett nytt inslag på nationaldags-
programmet. Jag ser tanterna i hembygdsföreningen utklädda till persilja och timjan - den tanken roar. Jag är inte säker på att jag vill veta vad det egentligen är. Jag är övertygad om att jag blir besviken.