I förrgår glömde jag min mobil i min mammas kök. Jag skulle kolla ett telefonnummer och sedan blev den liggande på köksbänken. Den brukar inte gå varm så jag tänkte strunt samma.
Igår lämnade jag in bilen för att de skulle felsöka AC:n. Ingen mobil att ringa till krånglade till det för mannen bakom disken. Jag sa att vi får väl göra det på något gammalmodigt sätt och bestämma en tid när jag kommer tillbaka.
- Men, men, det kan ju ta allt från tio minuter till tre timmar, sa han.
- Ja, men då kommer jag tillbaka om två, sa jag.
Om det skulle ta tre timmar så är det inte hans problem utan mitt, tycker jag. Det är jag som får vänta ytterligare en timme. När jag kom tillbaka efter två timmar sa den mannen som då stod bakom disken att han precis skulle leta upp mitt telefonnummer och ringa. Undrar om den första mannen inte talat om att jag inte hade min mobil eller om det ofattbara inte gått fram...
Men det måste finnas människor i detta land som inte har mobiltelefon. Människor som hela tiden måste göra på det gammalmodiga sättet och bestämma tid och plats. Och stå och vänta tills personen man bestämt med kommer för de har ingen möjlighet att ringa och fråga var han/hon håller hus. På något sätt känns det längesedan. Mycket längre sedan än det egentligen är.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar