Ont i foten?

Ibland får jag höra att det måste vara otroligt skönt att ha en mamma som är läkare. Det är det också kan jag meddela. Fast ibland vill man bara ha en vanlig mamma som tycker lite synd om en. Idag ville jag ha en läkare. Mitt nageltrång gjorde otroligt ont när jag kom hem i eftermiddags. Så ont att jag villigt lät min mamma "titta" på tån. Jag trodde att det var läge för amputation och hade redan diskuterat hur med min tjänstvillige make. Vi kom fram till att grensaxen nog var det smidigaste att ta bort en stortå med. Så makabra är vi när ingen hör.

Att låta mamma "titta" gör nog ungefär lika ont. Hon vet precis var och hur man ska trycka för att få ut så mycket smärta som möjligt. Men hon ordinerade inte amputation trots allt. Hon sa att det antagligen kommer att gå över av sig själv men att man kunde hjälpa det lite på traven med en ögonsalva och alsolspritindränkta kompresser. Det hade jag aldrig kommit på själv - vilken tur att jag har en mamma som är läkare. Nu när jag har ett förband som ser proffsigt ut (trots att jag gjort det själv) känns det mycket bättre. Och Robban är glad att jag övergått till alsolsprit istället för hans rom...