Plommon får mig att tänka på mitt dagis, Solbacken. Varje höst dignade plommonträden i dagisets trädgård av plommon. De stora pojkarna plockade till små pluttjejer som jag. Gott. Solbacken låg på kyrkbacken i Billesholm. Den förhärskande vindriktningen gjorde att gullfiberröken nästan alltid låg på. Lukten av gullfiberrök får mig att tänka på plommon. Det är lite skrämmande.
Plommon får mig också att tänka på hur en förbränningsmotor fungerar. Jag skulle nog kunna rita upp det. Under den lektionen i sjuan vi lärde oss om förbränningsmotorer hade vi en liten gubbe som vikarie. Klassens buse Micke tog tillfället i akt att "gå på toa" ett antal gånger och till sist frågade den lille gubben om Micke ätit plommon. Mycket roligt när man går i sjuan.
Slutligen tänker jag på Signe Tillis plommonkaka. Mums.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar