Det börjar med en låspinne och slutar med en återvinningsgran

I onsdags började jag min tömning av kontor på biblioteket och dök djupt ner i min skrivbordslåda. Hurtsen med lådor ärvde jag när jag började som kultursekreterare och den innehöll redan då många bra att ha saker. Nu tänkte jag inte låta allt det gå i arv mer. Så det så. Men en enkel skrivbordstömning kan lätt flippa ut...

Jag hittade en finfin låspinne. Jag gick ut till My och meddelade att låspinnen är hittad, äntligen. My såg ut som ett levande frågetecken "Låspinne?!??" "Ja, det står att det är en låspinne på lappen..." Så kom vi till att tala om allt annat som fanns i lådan - suddihållare som fick mig att tänka på min morfar, kardborreband, skruvar, muttrar och konstiga saker som jag inte har en aning om vad man ska använda till. Alla dessa bra att ha saker fick My att tänka på Findus gran i "Pettson får julbesök", hon är ju inte barnbibliotekarie för intet.

Med hjälp av lite sidenband (som My hade i sin skrivbordslåda) tvingade vi våra fikande kollegor att pyssla ihop julgransprydnader av rör-inte-min-kompisknappar och skumgummituber, suddipennor och simborgarmärken. Jag kom på att jag hade en halv gran liggande utanför arkivet på kommunhuset (en rest sedan vi gjorde minneslådor om julen) och fick vaktmästar-Boris att ta med sig den till biblioteket på postrundan. Som stjärna använde vi en måttsats.

Vi blev mycket nöjda med resultatet som står så grön och grann vid alla de frontade klimatböckerna. Låspinnen tog jag med mig hem som ett minne från biblioteket. Så om ni behöver låna en någon gång så vet ni var den finns...