Huvudpersonen i boken jag läser åker till en för mig välkänd stad på småländska höglandet. Men det verkar inte som om författaren varit där någon gång för hennes beskrivning av var saker och ting ligger (till exempel torg, hotell och systembolag) stämmer inte med verkligheten. Det upprör mig.
Om huvudpersonen åker till en ort i Sverige tycker jag inte att det är för mycket begärt att den svenska författaren åtminstone tittat på en karta och tagit reda på var saker ligger i förhållande till varandra. Särskilt om boken handlar om en journalist och det skrivs mycket om att vara påläst innan man ger sig ut och intervjuar.
Det hjälper inte att i efterordet skriva att det är fiktiva miljöer och påhittade personer, då är det redan för sent.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Håkan Nesser säger att det är därför hans böcker oftast utspelar sig i ett påhittat land - för att ingen ska kunna kommentera och leta likhet/olikheter. Fast jag tycker jättemycket om att vara på riktiga ställe ochse det genom andras ögon...
Vilken bok? Vilken stad på höglandet? :)
Känner man inte till staden så spelar det ju ingen roll men om man namnger platserna huvudpersonen är på så kan man ju räkna med att någon läsare känner till det... Bättre med hittepå.
Eksjö, "Finns inte på kartan" av Carina Hjulström. Byn hon bor i är påhittad, Bruseryd, men hon åker in till stan ibland.
Skicka en kommentar