Lite gnäll bara

Små, små motgångar som var för sig inte är så mycket att bry sig om, men till sist bara blir för mycket...

Flytt, feltramp på pågatågen med ond nacke som följd, för tidigt dödsfall, krock med soptunnan, el som inte fungerar, två manliga gynekologer, smågnabb om jullov...

Hela tiden försöker jag kontra med positivt tänkande - "jag kunde ju slagit mig mycket mer", "tur att vi ställt om till vintertid så att det är ljust till frukosten fastän lamporna inte fungerar", "bättre två än ingen alls" och lite "men jag jobbade ju hela förra julen och hade bara två veckors sammanhängande semester i somras så det är min tur..."

Men just nu vill jag bara ha medvind istället.