Satt och funderade lite på all den där skönlitteratur jag läser. Alla dessa påhittade historier. Kanske började funderingen när någon i min ena bokcirkel blev så besviken när hon insåg att det inte var en biografi hon läste utan påhittat att hon vägrade läsa ut boken. Jag tar liksom för givet att allt bara är på låtsas i böcker.
Vi kom in i en virrig ny bokidé utifrån en av personerna i gårdagens bokcirkelbok. En bok om huvudpersonens fru. Samma historia från ett annat sätt. Vilken är då mest sann? Eller mest påhittad?
En liten missuppfattning igår satte igång min hjärna ytterligare. Chlott sa att hon läste någons första biografi (i betydelsen första delen) och jag tänkte att det var ju intressant att skriva flera biografier. Som om man har flera liv. Eller samma liv fast sett ur olika perspektiv. Lite som Bodil Malmstens Mitt första liv. Men är biografier sanna, är det inte bara författarens syn på sitt liv? Det är ju sant för författaren. Eller? Carl-Johan de Geers Tillbaka till nollpunkten är rätt mycket skröna. Är det då en biografi?
Kanske ska jag resten av året läsa böcker som om de var på riktigt. Börjar med de två böckerna jag har till mina bokcirklar. Flyga drake (som jag redan läst) är inte så svår att föreställa sig som sann rakt igenom även om det är hemskt om/att det är så. Blodläge av Johan Theorin blir nog lite svårare. Tror jag. Men det är värt ett försök.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar