Tack svärmor?

Det här fruktansvärt fula grodparet i "plastkeramik" fick vi av mina svärföräldrar i födelsedagspresent. Min svärmor tror att jag samlar på grodor. Det gör jag inte. Jag vill faktiskt inte ha fler prydnadsgrodor!

(Jämför 2006 års födelsedagspresent)

Löjtnantshjärta, syren och en enkel tulpan

Bra blommor att få på en av årets bästa dagar.
Födelsedagen.
Paket, bakelse till kaffet, kort med glitter, en massa telefonsamtal och en god middag på en restaurang.
En bra dag!

65-årskalas på Bornholm

Ja, precis så här vackert är det på Bornholm.

Vi blev helt hänförda allihop. Vi var där för att fira mammas 65-årsdag i dagarna fyra. Fantastiskt vårväder, vackra hus, god mat och många får.

Hammerhus, Svaneke med karameller, öl och glasblåsare, rökt sill, Bornholms konstmuseum, ramslök, Gudhjem, rockestenen, rundkyrka och lite till.

Prins Henrik var också där. Vi såg både honom, hans bil och hans båt. Mamma såg även hans tax.

Dessutom är bornholmska skojigt att lyssna på.

Sova på hotell

Jag tycker att det är svårt att sova på hotell.
En annan säng, andra ljud och ibland (som idag) alldeles ensam.
Egentligen är jag jättetrött efter en dag med resa, konferens och mingel.

Jag tycker inte att det är som i Karin Boyes dikt I rörelse:

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång

I alla fall inte när det gäller att sova på hotell.

Packning till vårlägret

Mest nödvändiga pryl i packningen är sovsäcken, liggunderlaget och kaffekåsan. Jag inser att det är vuxenpoäng på att vilja sova men jag är ju inte seniorscout längre...

Minst nödvändiga pryl är handvärmaren (den glömmer jag alltid att använda) och förhoppningsvis regnkläderna.

Långkalsongerna är ju såklart med, man är väl ledarledare ;•)

Chicklit

Chicklit brukar vara lättsam och snabbläst. Karriärskvinna som är singel i början av boken (eller lever i ett taskigt förhållande), blir ihop med fel kille och sen löser sig allting när de inser att killen de retade sig på i början av boken (alternativt hennes bästa killkompis) är mannen i hennes liv. De blir tillsammans, gifter sig, skaffar barn och lever lyckliga i alla sina dagar. Tjoff, tjoff.

Men just nu klarar jag inte av det. Det är alltid någon som dör, någon som beter sig korkat (ibland på grund av att författaren är illa påläst) eller någon ko som kalvar. Jag gråter. Eller försöker hålla tårarna tillbaka - jag vill inte sitta och storlipa på väg till/från jobb.

Och allt jag vill är att läsa något lättsamt och snabbläst.